”Utomordentligt olyckligt” att minska resurserna för public service

Nu har alla remissvar om public service-utredningen kommit in till Kulturdepartementet. Hela 115 företag, myndigheter och organisationer har tyckt till om utredningens förslag – från Amazon till Synskadades Riksförbund.

Journalistförbundet lyfter i sitt 23-sidiga svar en rad problem med betänkandets förslag. En tung kritik handlar om finansieringen, där utredningsförslaget beskrivs som ”kraftigt underfinansierat” och ”verklighetsfrånvänt”. Journalistförbundet slår också ned på förslaget att Granskningsnämnden i lag ska ges utökade möjligheter att granska innehållet i public service. Förbundet ser en risk för att enskilda public service-journalisters konton på sociala medier kan bli granskade.

Journalistförbundet välkomnar att utredningen inte föreslår några tvingande regler kring hur ps-bolagen får använda text, och anser att ”detta är en fråga som branschen bäst löser själv”.

Annons

Tidningsutgivarna, TU, har motsatt ståndpunkt och kritiserar att utredningen inte föreslår tvingande regler för att begränsa SVTs användning av text på sajt och i app. ”När SVT konkurrerar om läsarna genom sina webbtidningslika och i hög grad textbaserade nyhetstjänster, undergrävs tidningarnas möjligheter att bedriva journalistik i hela landet”, skriver TU. TU påminner om att organisationen är beredd att anmäla Sverige till EU-kommissionen för överträdelse av statsstödsbestämmelserna om SVTs användning av text inte begränsas.

Schibsted instämmer i sitt remissvar i TUs kritik, och kallar SVTs app SVT Nyheter för ”i princip en digital nyhetstidning med videoinslag”. Schibsted välkomnar kommitténs förslag att SR och SVT framöver ska behöva redovisa hur de använder text i sin nyhetsverksamhet i sina public service-redovisningar.

Reportrar utan gränser (RSF) vill se en bred politisk enighet om ”en långsiktig finansiering på en betydligt högre nivå” än utredningsförslaget. Bolagens kostnader har ökat kraftigt, samtidigt som desinformation och felaktiga uppgifter sprids på nätet – public service-bolagen har med sin höga trovärdighet och stora räckvidd en bra position för att nå många och motverka propaganda, skriver RSF.

Också JMG och forskningsinstitutet Nordicom lyfter public service som ”det mest kraftfulla mediepolitiska verktyget” för att motverka desinformation. ”Givet det rådande säkerhetspolitiska läget – kombinerat med den snabba utvecklingen inom AI – kan försöken att via sociala medier och andra informationskanaler destabilisera det svenska samhället antas bli alltmer systematiska och sofistikerade”, skriver professor Jesper Strömbäck och docent Jonas Ohlsson i remissvaret.

Men då krävs mer resurser, inte mindre, betonar de, och kallar utredningsförslaget att minska resurserna för public service ”utomordentligt olyckligt”:

”Universitetet kan inte se att det finns några sakligt grundade argument för att de sparbeting som kommittén föreslår ligger i allmänhetens intresse. Universitetet föreslår därför
att uppskrivningen av medelstilldelningen till public service-bolagen – som ett minimum – bibehålls på två procent per år under den kommande tillståndsperioden.”

TV4 välkomnar precis som Schibsted förslaget att public service-bolagen ska prioritera publicering på sina egna digitala plattformar. ”Som utredningen konstaterar kan
public service-företagens närvaro på externa plattformar bidra till att globala teknik- och mediebolag växer sig ännu starkare. Det är ett hot mot en livskraftig nationell
mediemarknad präglad av mångfald”, skriver företaget i sitt remissvar. TV4 är dock tveksamt till om det räcker med självreglering, som utredningen föreslår.

TV4 motsätter sig att SVT ska få använda sponsring för att finansiera sändningar och vill ha en djupare analys av den sponsringens långsiktiga konsekvenser för kommersiella medier.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vill att UR ska bli en totalförsvarsaktör på samma sätt som SVT och SR är. MSB betonar också att marknätet är en distributionskanal av fortsatt ”central betydelse för Sveriges beredskap” och att det kommer att krävas ”tydliga finansiella förutsättningar” för att fortsätta driva marknätet.