Utpekande på nätet gav företagare böter
Stockholms tingsrätt har dömt företagaren Börje Ramsbro till 12 500 kronor i böter för att han pekat ut flera namngivna personer på sin hemsida.
Stockholms tingsrätt har dömt företagaren Börje Ramsbro till 12 500 kronor i böter för att han pekat ut flera namngivna personer på sin hemsida.
Ramsbro var tidigare huvudägare till ett företag, som han i början av 1990-talet förlorade kontrollen över. Han anser att det var personer inom bankvärlden som förskingrade hans tillgångar.
1996 inrättade Ramsbro en webbsida med Stiftelsen Mot Nordbanken som avsändare. Där publicerades texter som argumenterade för att Internet borde användas som en ”elektronisk skampåle”. Det hette där att:
”I demokratiens och rättvisans tecken kan det inte vara förbjudet för de som blivit offer för den ekonomiska brottsligheten att redovisa sina stories. De ekonomiska brottslingarna är ljusskygga och flyr snabbt landet eller upphör med sina oegentligheter om de riskerar att bli noterade vid skampålen.”
På hemsidan fanns bland annat en alfabetisk förteckning över personer, som man med hjälp av en sökfunktion kunde få fram mer detaljerade uppgifter om. Därmed har Ramsbro, enligt tingsrätten, inrättat och fört ett datoriserat personregister.
I och med att registret lagts ut på Internet var det, enligt tingsrätten, inte ett register för endast personligt bruk.
I personregistret fanns bland annat uppgifter om brottsmisstankar och värdeomdömen om personer.
För att inrätta den sortens personregister krävdes vid den tiden tillstånd från Datainspektionen, vilket Ramsbro inte hade.
Eftersom uppgifterna fanns på Internet kunde de avläsas och lagras i utlandet. Tingsrätten anser att Ramsbro därför också åsidosatt datalagens krav på tillstånd för utlandsutlämning.
Börje Ramsbro har via sin advokat Percy Bratt åberopat den nya personuppgiftslagen (PUL), som gör undantag för om personuppgifter används för journalistiska ändamål. Bratt har också hävdat att tingsrätten måste ta hänsyn till grundlagens skydd för yttrandefrihet och Europakonventionens skydd för de mänskliga rättigheterna.
Stockholms tingsrätt konstaterar att straff ska bestämmas efter den lag som gällde då gärningen begicks. Åtalet avser vad Ramsbro gjort före 24 oktober 1998, då PUL började gälla. Därför döms han enligt datalagen.
Chefsrådman Bo Blomquist skriver i domen att rätten beaktat grundlagarnas regler om fri- och rättigheter och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Rätten stöder sig bland annat på ett yttrande från justitiekanslern, som anser att det i det här fallet inte är fråga om en sån användning av datormediet där yttrandefrihetslagens regler är tillämpliga.
Börje Ramsbro tänker överklaga domen.
