Vad hände sen?
En titt i backspegeln på några nyheter vi skrivit om under året —och vad som hänt sen dess.
En titt i backspegeln på några nyheter vi skrivit om under året —och vad som hänt sen dess.
Drömjobbet gick upp i rök under barnledigheten
Sofia Olsson-Olsén var glad när hon fick redaktionschefstjänsten på Falu Kuriren. Tidningen hade anlitat en headhunting-firma och hon ansågs lämpligast för tjänsten. Trots att Sofia var höggravid valde tidningen att satsa på henne.
Christer Gruhs, chefredaktör för de fyra tidningar, däribland Falu Kuriren, som ingår i Dalarnas Tidningar-koncernen, berättade i Journalisten att han inte tvekade att anställa Sofia. “Det är ju 1996 och man måste kunna se längre än bakom närmaste hörn”, uttryckte han sig.
Tjänsten ifrågasatt
Men bara några månader senare, i mars i år, fick Sofia Olsson-Olsén höra talas om att hennes tjänst var ifrågasatt. Chefsstrukturen på företaget skulle förändras.
— Jag kallades till ett möte och ställdes inför fullbordat faktum. Den nya organisationen var MBL-förhandlad och klar.
VDs fru, som var utvecklingschef på tidningen, hade utsetts till administrativ redaktör med budget- och personalansvar för alla fyra tidningarna i koncernen. Sofia skulle ta hand om det administrativa personalansvaret för alla koncernens redaktioner.
Journalistiken bortskalad
— Allt det journalistiska ansvaret, det som jag tyckte var roligast, var bortskalat från min tjänst.
Bland annat skulle den nya tjänsten för Sofias del innebära besök på Mora Tidning en gång i veckan, en resa på 30 mil. En omöjlighet för henne eftersom hon har tre småbarn.
Sofia fick också erbjudande om att bli nyhetschef på Falu Kuriren. Eller reporter –- med sänkt lön.
— Att jag skulle bli nyhetschef var en dålig lösning för tidningen eftersom jag inte ens bor i spridningsområdet. Och reporter ville jag inte bli –- jag hade sökt och fått ett chefsjobb.
Sofia Olsson-Olsén hade inte längre lust att stanna på Falu Kuriren. Med förhandlingshjälp av Journalistförbundet fick hon ett avgångsvederlag.
Chefredaktör Christer Gruhs håller inte med om att han har dålig framförhållning när det handlar om organisationen på koncernens tidningar.
— Det vet väl du också att det hela tiden händer saker på tidningar.
Det som hände var att han tillsammans med VD sade upp de flesta grafikerna och integrerade dem som blev kvar på redaktionen.
— Vi såg att den organisation vi hade inte var “up to date”. När vi tog bort arbetsledaren för grafikerna krävde den nya organisationen mer administrativt arbete av redaktionschefen. Tyvärr var inte Sofia Olsson-Olsén intresserad av det. Vi behövde någon som kunde ta ansvar för hela koncernen men Sofia ville helst vara redaktionschef enbart på Falu Kuriren och ägna sig åt den journalistiska produkten. Vi försökte hitta andra arbetsuppgifter till henne men lyckades inte komma överens.
Ingen ny tjänst
Tjänsten som administrativ redaktör annonserades aldrig ut –- varken internt eller externt.
— Det var ingen ny tjänst utan en vidareutveckling av en tjänst som redan fanns på tidningen. Redaktionschefstjänsten finns fortfarande kvar.
Sofia Olsson-Olsén hoppas få ett vikariat på Arbetarbladet i Gävle –- den arbetsplats hon lämnade för Falu Kuriren.
Dagens Politik gick i graven Ingen blev arbetslös
I slutet av februari försvann tidningen Dagens Politik efter 15 månader. Alla de 15 journalisterna har i dag jobb eller är mammalediga.
— De flesta fick nya jobb redan ett par veckor efter det att tidningen las ner, säger Dan Svanell, som var ordförande i journalistklubben på Dagens Politik.
Han är nu pressekreterare hos handelsminister Leif Pagrotsky.
De flesta har jobb
De flesta av hans tidigare kolleger har arbete, även om det ofta rör sig om vikariat.
Tidningens chefredaktör Torbjörn Bergmark är nu chefredaktör på Västerbottens-Kuriren.
Kulturredaktören Peter O Nilsson frilansar som kulturjournalist och medverkar återkommande i Sveriges Radios Kulturnytt.
Reportrarna Ylva Johnsson och Hilkka Helle frilansar.
Nattchefen Peter Larsson är nyhetschef på Sveriges Televisions Mittnytt i Sundsvall.
Reportern Helena Sjögren är mammaledig.
Reportern Christer Isaksson är konsult hos Gullers grupp.
“Med puls och nerv”
Dagens Politik startade i november 1995. Den proklamerade att den skulle vara “en tidning med puls och nerv, innehålla nyheter, analyser och ett generöst debattutrymme”.
Tidningens målgrupp var beslutsfattare inom näringsliv, offentlig sektor, fack och politik. Man siktade på en upplaga på 10 000 exemplar.
På flera sätt lyckades tidningen. Den hade många egna nyheter och citerades flitigt i övriga medier. Debatten var livlig.
Upplagan problemet
Problemet var upplagan. Tidningen nådde bara upp till 6 000 exemplar.
— Det är lite förvånande att ägarna inte var mer uthålliga, säger Dan Svanell. Det var ändå erfarna medieägare som Vestmanlands Läns Tidning, Länstidningen i Östersund och LRF. De borde veta att det tar mer tid att etablera en ny tidning. Men det är inte mycket att säga om deras beslut. Det handlade om stora pengar.
Hyllad redaktör lägger ner Blixt
En flik av Stora journalistpriset gick i år till Marcus Lindeen. Han fick ett hedersomnämnande för sitt jobb med nättidningen Blixt. Nu lägger han ner tidningen.
Det är bara några veckor sen Blixts ansvarige utgivare Marcus Lindeen, prisades “för att han tillvaratagit det nya webb-mediets publicistiska möjligheter och med engagemang gett unga en röst”.
— Det kom som en otrolig chock, säger han. Sånt existerar inte i ens värld när man är 17 år och bara har publicerat sig på nätet.
När de ringde från Bonniers trodde han först att de ville pracka på honom ytterligare en prenumeration och han var inställd på att få slut på samtalet så fort som möjligt.
Nu ser han utmärkelsen som en eloge för att Blixt vågade satsa på en ny typ av journalistik om ungdomar.
I priset ingår också en resa till USA där han ska studera nya elektroniska medier. Strax före påsk bär det i väg.
Tolv medarbetare
Blixt har sen starten för ett och ett halvt år sen ökat antalet medarbetare från ett par tre till dagens tolv.
— Vi vill täcka hela landet, därför har vi frilansar i bland annat Göteborg och Uppsala.
Medarbetarna runtom i landet är oavlönade stringers. Den fasta kärnan i Blixt har hela tiden utgjorts av Marcus Lindeen och hans jämnåriga Katja Svensson, Anna Tyllström och Daniel H Sahlgren.
100 000 läsare
De räknar med att varje nummer, grovt räknat, har 100 000 läsare.
— Vi skriver inte bara för ungdomar, utan även för vuxna. I förra veckan hörde en 63-årig dam av sig till oss.
Marcus Lindeen går i andra årskursen i gymnasiet och ibland är det slitsamt att kombinera skola och nättidning.
Men det är inte därför de har bestämt sig för att decembernumret ska bli det sista.
— På sätt och vis ska det bli skönt att gå vidare och göra något annat.
Journalistiken tänker han inte släppa. Däremot blir det nog inte så mycket Internet i fortsättningen.
Han vill pröva nya medier, kanske radio. Eventuellt kommer han och hans kompisar att starta en frilansgrupp som i Blixts anda ska jobba för magasin och dagstidningar.
I somras var Marcus Lindeen Dagens Nyheters hittills yngste sommarvikarie. Han jobbade på DNs nättidning. Journalistklubben var inte förtjust över att en så ung person, som dessutom saknade journalistutbildning, skulle få vikariat när utbildade journalister gick arbetslösa. Själv tycker han att det gick bra.
— Och DN vill ha mig tillbaka nästa sommar.
Föreläsare
Under det gångna året har Marcus Lindeen anlitats som föreläsare vid JMK, Tidningsutgivarna och på olika landsortstidningar.
Han har också fått vänja sig vid att själv bli intervjuad.
— Sen i december i fjol har det blivit en eller två intervjuer i veckan.
Trots personalens protester VDn är kvar på Västgöta-Tidningar
Flera gånger under året har Journalisten berättat om personalens hårda arbetsvillkor vid de fyra Herencoägda tidningarna på Västgötaslätten. De anställda kan ännu inte andas ut.
— Vi har nyligen fått veta att förändringsprocessen ska fortsätta, säger fackklubbens ordförande Alf Johansson.
Det handlar om Skövde Nyheter, Skaraborgs Läns Tidning, Falköpings Tidning och Västgöta-Bladet. Tidningarna drivs av Västgöta-Tidningar AB som i sin tur ägs av Herencokoncernen.
Tidigare i år förklarade personalen vid de fyra tidningarna att de saknar förtroende för Ingemar Helgesson, VD för Västgöta-Tidningar AB.
—Det handlar om hans ledaregenskaper. Han har skällt ut folk inför andra, sagt att personalen knappt har gymnasiekompetens och liknande, berättar Alf Johansson, SJF-ordförande vid Västgöta-Tidningar.
Sökte “fritidsmedarbetare”
Inte blev stämningen bättre av att ledningen för Västgöta-Tidningar i höstas annonserade efter “fritidsmedarbetare” som förväntas skriva för en billig penning. Detta efter att företaget gjort sig av med ett 20-tal anställda.
I samma veva polisanmälde facken Ingemar Helgesson som anklagades för att ha tjuvläst personalens post. Förundersökningen lades dock ned.
—Jag kunde inte bevisa uppsåt, uppger åklagaren Ulf Holmberg.
För en månad sedan fick personalen veta att Ingemar Helgesson stannar som VD, trots protesterna.
“Ogrundad polisanmälan ingiven i namn av företagets personal samt kränkande skrönor om företagets VD tolereras på intet sätt av företagets ägare och styrelse”, skriver Herencos VD Stig Fredriksson i ett brev till fackklubbarna.
Enligt Fredriksson har “dåliga rutiner och slapphet” påträffats i “beklaglig omfattning” inom företaget.
Arbetsklimatet vid de fyra tidningarna är starkt färgat av att de sedan drygt ett år tillbaka delvis har gemensam produktion. Bland annat har all redigering flyttats till Skara. Följden är tidigare lämningstider. Vissa sportreportrar har ibland deadline redan klockan 20.
Upplagan rasar
—Ibland kommer sportresultaten i tidningen två dagar efter det att matcherna spelats, säger Alf Johansson. Nu har vi fått besked att redigeringen åter ska decentraliseras.
En stor del av materialet i de fyra tidningarna, till exempel rapportering om landsting och länsstyrelse, är numera gemensam. Förändringarna har medfört att tidningarna tappat ungefär 15 000 läsare.
Kris med andra ord.
Personalen har nyligen begärt ett möte med Herencos VD Stig Fredriksson.
—Istället fick vi ett brev där det stod att de som inte vill vara med bör kliva av, berättar Alf Johansson.
Journalisten har utan framgång sökt Stig Fredriksson.
