Webb-TV für alle

Webb-TV håller på att slå igenom på bred front. Enligt nyhetsbrevet Etermedia kommer närmare 100 miljoner kronor att satsas i rörliga bilder på nätet under hösten. Webb-TV väntas påverka arbetsvillkoren för både TV-journalister och skrivande journalister.

Tobias Rydergren på tidningen Vision är i grunden en skrivande journalist. Men förutom block och penna tar han numera med sig även en liten videokamera när han ska ut på jobb. När han är klar med intervjun för den skrivna texten ställer han några frågor inför kameran. Den bandade intervjun läggs sedan ut på Visions hemsida, på webb-TVkanalen Visionair.se.

Tobias Rydergren tycker det fungerar bra att arbeta på det här sättet.

– Man får större auktoritet med kameran och det ger mer omväxling i jobbet att inte enbart skriva.

Webb-TV, det vill säga TV på internet, är något som alltfler journalister kommer att stöta på.

För några veckor

sedan började reportrarna på Nöjesnyheterna vid TV4 att producera webb-TV.

När Esbjörn Guwallius nyligen var i Sundsvall och intervjuade ståupp-komiker fick han in en snutt på 20 sekunder i Nyheterna. Sen klippte han ihop en tiominutersversion för webb-TVn på tv4.se.

–Fördelen med webb-TV är att man kan ge tittarna mer, säger han.

Hans kollega Anna Normelli tycker att de intervjuer hon gör för nöjesnyheterna i TV4 ibland känns väldigt sönderhackade. Ett färskt exempel är ett längre samtal hon hade med skådespelaren Lars-Erik Berenett.

– Han berättade om sina roller och sin karriär på ett intimt sätt som aldrig hade gått att förmedla i ett kort inslag. Men i och med att jag gjorde en sex minuter lång version på nätet fick jag med det jag ville.

Både Anna och Esbjörn ser också möjligheten att slippa journalistplågan ”kill your darlings”. Darlingarna kan man ju lägga in i nätversionen.

Hittills har innehållet på Internet mest bestått av text medan tekniken satt käppar i hjulet för rörliga bilder. Men nu verkar det bara vara en tidsfråga innan webb-TV exploderar och därmed öppnas en rad nya möjligheter:

* Tillgänglighet. Publiken är inte beroende av att programmen sänds vid en viss tidpunkt utan kan ladda ner dem och titta när som helst.

* Finesser. Pratar Göran Persson om statsbudgeten går det att lägga en länk till en sajt där hela budgeten finns att läsa. Tittarna kan även söka i webb-TV-arkiv för att se tidigare intervjuer med Göran Persson.

* Publikkontakt. Via internet kan publiken snabbt och enkelt lämna synpunkter på program i form av e-post eller så kan de med hjälp av en egen kamera prata och maila in ”insändare”.

* Låga startkostnader. Att starta en TV-kanal och sända via satellit kostar minst 25 miljoner kronor i uppkopplingskostnader. Att distribuera webb-TV är nära nog gratis vilket gör att praktiskt taget vem som helst kan starta egna sändningar.

* Stor täckning. Kabel-TV kan idag ses av runt 50 procent av landets hushåll, parabol täcker 15 procent. Webb-TV når de 60 procent av svenskarna som har tillgång till Internet och kan även ses av stora delar av jordens övriga befolkning.

Webb-TV kan användas på en mängd sätt. Under senaste Stockholm Marathon filmades alla som kom i mål. Genom att knappa in sitt startnummer på TV4.se där bilderna lades ut, kunde löparna titta på sin målgång.

Under Swedish Open i Båstad i juli presenterades spelschemat på en hemsida. Genom att klicka på spelarnas namn gick det att få upp ett tre minuter minuter långt filmat sammandrag av varje match.

Under EM i fotboll i somras

öppnade TV4 en chat på nätet. När matchen var slut kunde tittarna knäppa på datorn och få upp en livebild från studion. Publiken mailade in frågor till kommentatorerna som svarade live på TV4s sajt.

www.spotlife.com är ett exempel på hur lätt det är att dra igång webb-TV. På den sajten kan vem som helst med tillgång till en webbkamera gratis lägga ut sina privata bilder. Där finns allt från filmer på en ekorre som äter majs till en kille i Memphis som gör en egen talkshow på nätet.

Men än så länge är webb-TV i många fall ett skämt. Rörliga bilder kräver stor överföringskapacitet och de flesta sitter på uppkopplingar som ger flimriga bilder i minimala rutor. Dessutom känns det ofta otympligt att använda datorn som TV.

Vad alla inom branschen väntar på är att bredband ska bli allmän egendom, vilket kan ta uppskattningsvis ett par-tre år. Då förbättras bildkvaliteten vilket är en absolut förutsättning för att webb-TV ska bli något att räkna med.

Det som pågår på webb-TV-fronten idag måste fortfarande betraktas som pionjärprojekt men tillväxten i den spirande branschen är snabb. Det svenska webb-TV-företaget Kamera Interaktive har på två år gått från noll till 100 anställda.

– Marknaden ligger verkligen

och bubblar just nu, säger Fredrik Ohlsson, VD på företaget Hot Vision som producerar webb-TV.

Hittills är det mest företag och organisationer som använder sig av webb-TV och här har det skapats en del arbetstillfällen för avhoppade journalister. Efter fyra år på SVTs

A-ekonomi har Lars Andrén sökt sig till Hot Vision där han arbetar tillsammans med bland andra Niclas Grünewald, före detta nyhetsankare på TV4.

– Ovissheten med webb-TV utmanar men jag tror att det här kommer att bli stort, säger Lars Andrén. Jag har svårt att se att det inte skulle bli mer av rörliga bilder på nätet i framtiden och någon måste ju producera dem.

Bland medieföretagen har en handfull redaktioner kommit igång, andra ligger i startgroparna.

Mats J Larsson, chef för DNs ekonomiredaktion, har föreslagit ledningen att göra ekonomijournalistik på webb-TV för dn.se.

– Jag tror att webb-TV kommer att bli jättestort på sikt, säger han.

Men att lägga ut hela TV-program på nätet tror han knappast vore någon lysande idé av DN. Snarare vill han att DN drar nytta av vissa av de möjligheter som rörliga bilder på Internet öppnar för.

– Skriver vi om Pagrotsky kanske vi lägger ut en kort intervju med honom på nätet, det kan vara expertkommentarer och liknande. Det är ett sätt att göra korshänvisningar mellan webben och papperstidningen.

Mats J Larsson ser webb-TV även som ett sätt att höja tidningens renommé.

– I undersökningar ges TV

och radio i allmänhet högre trovärdighet än tidningar. En anledning är att man får höra folk göra uttalanden i TV och radio. Det här kan vi dra nytta av genom webb-TV. Dessutom tvingas reportrarna bli bättre på att skaffa sig dokumentation.

Även SVT nosar på webb-TV. Den 18 september startar Cyber i Kanal 1 i SVT. Programmets första kvart går i vanliga rutan, sen fortsätter det i direktsändning på SVTs hemsida. Det är första gången SVT arbetar med Internet på det här sättet. Eftersom dataöverföringen fortfarande är så klent utbyggd kommer högst 5 000 personer att kunna titta på nätversionen av Cyber.

Helt klart kommer journalisternas arbetssituation att påverkas av webb-TVs framväxt.

– I och med att jag numera gör en särskild version för webben måste jag lägga ner kanske 20 procent mer tid på varje jobb, säger Anna Normelli på TV4. Jag får jobba snabbare, stressen ökar.

Gunnar Ljunggren arbetar med webb-TV på Dagens Industris sajt di.se och ser vissa möjligheter öppna sig

– I vanlig TV måste utbudet passa relativt breda grupper och bland de stora kanalerna är intresset för ett fördjupat program om ekonomi idag lika med noll. Men med webb-TV kan jag rikta mig mot en mycket smal publik, jag kan föra längre resonemang och göra mer kvalificerade intervjuer. Efter 20 år som ekonomijournalist känns det väldigt kul att få arbeta under de här förutsättningarna.

Webb-TV öppnar alltså nya möjligheter men riskerar att sätta ökat tryck på redan pressade journalister.

Staffan Wolters

sw@sjf.se

Flera har redan hoppat på webb-tåget

Här är några av de redaktioner som arbetar med webb-TV

Aftonbladet: Har sedan 1996 videojournalister som skickas ut med DV-kamera för att göra reportage för webben. Afonbladet köper även in rörliga bilder som man klipper och speakar.

Det har varit livesändningar med bland annat Roxette och Dalai Lama som intervjuats med hjälp av tittarnas frågor som kommit in direkt på nätet i ett särskilt formulär.

Dagens Industri: Utbudet är en intervju i veckan. Under den första dag som en intervju ligger ute på nätet brukar antalet tittare ligga mellan 1 000 och 20 000. Det kan jämföras med nättidningen di.se som har en god bit över 200 000 besökare per dag.

SVT: Sedan tre år tillbaka läggs dagligen rörliga nyhetsbilder ut på nätet. Numera brukar det bli 15-20 nyhetsinslag per dag. Vissa distrikt t ex Sydnytt, lägger ut hela sändningar.

Under OS i Sydney lägger svt.se ut tre till fem sportreportage som även visas på aftonbladet.se. På hemsidan kan publiken chatta om tävlingarna och reportagen.

Göteborgs-Posten: Lägger då och då ut rörliga bilder på gp.se. Har haft sportinslag till exempel från matcher med lokala fotbollslag. Har en del featuremateial på webben som rörliga bilder från filmfestivalen och Gothia Cup.

Visionair.se: Redaktionen, som är knuten till tidningen Vision, har tre sändningar per dag. Fyra journalister jobbar enbart med webb-TV. Alla inslag sedan i maj går att titta på via nätet.

TV 3: Dokusåpan Baren i TV 3 använder webb-TV för att hålla kvar publiken. På Barens hemsida finns rörliga livebilder som dygnet runt visar vad deltagarna i docusåpan har för sig. Sajten har runt 450 000 lästa sidor (pageviews) per dygn.

TV4 Öresund: Kallar sig ”Sveriges första TV-kanal på nätet”.

Startades i våras. Lägger ut hela sändningar på nätet.

Extra: Nöjesnyheter på www.eonline.se från företaget E!Scandinavia. Startades i början av september. Ett block med nöjesnyheter från olika delar av Norden på cirka 6 minuter läggs ut på webben tre gånger i veckan.