Webb-TV für alle

Jessica Dhyr ska både skriva en artikel för Norra Västerbotten och göra ett inslag för tidningens webb-TV, NVTV, om vem som får årets Nobelpris i litteratur.

För att få med alla reaktioner bland de anställda på bokhandeln Lagergrens på Nygatan i Skellefteå, och intervjua eventuella bokköpare, har hon fått hjälp av NVTVs andra videoreporter Per Strömbro. Dessutom har två fotografer, Lars Eriksson som tar stillbilder och Roine Sandlén som videofilmar följt med.

Minuterna innan Svenska akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl dyker upp i bokhandelns TV-apparat är det nästan fler journalister från Norra Västerbotten än kunder i butiken.

Jessica Dhyr intervjuar föreståndaren för bokhandeln, en fotograf filmar och videoreporter Per Strömbro tar kringbilder. Lars Eriksson försöker att inte komma med på Roine Sandléns bilder när han fotograferar föreståndaren.

I allt detta insamlande av material sker ett missförstånd mellan Jessica Dhyr och Roine Sandlén. Han uppfattade att hon gjorde ett TV-inslag. Men Jessica Dhyr hade stängt av den trådlösa mikrofonen för att kunna jobba för papperstidningen.

Det krävs samordning när tidningar förvandlas till mediehus och nyheter ska tryckas i tidningen, publiceras på webben och sändas som TV-inslag.

Jessica Dhyr gjorde en gång ett experiment och försökte göra allt själv: fotografera, filma, redigera och intervjua för både tidningen och webb-TV. Det gick inte så bra.

– Den jag intervjuade blev trött och jag blev utmattad, säger hon.

Jessica Dhyr och Per Strömbro deltar vid papperstidningens nyhetsmöten, så att alla inte springer på samma jobb. Tidningens reportrar och de som jobbar med webben tipsar om det skett något dramatisk som är bildmässigt. Men det slutliga beslutet att välja ämne och vinkel på inslagen tas av Jessica Dhyr och Per Strömbro.

Kommunstyrelsens sammanträden passar inte i TV, inte heller en föreläsning på biblioteket. Det gäller att tänka ett varv till och komma på hur man bildsätter ämnen som vid första tanken verkar omöjliga. I Skellefteå pågår det en diskussion om hur man ska göra om torget, som många tycker är fult och trist. Jessica Dhyr valde att fråga barn vad de tyckte om torget och hur de vill göra det vackrare.

Norra Västerbotten startade för lite över ett år sedan med nyhetssändningar på webben. Mitt i tidningens redaktion byggdes en liten studio med ett angränsade kontrollrum där inslagen redigerades och sändes. Men den 10 juni i år lades verksamheten ner. Numera lägger de två videoreportrarna endast ut enskilda inslag på webben.

– Jag sörjer inte att vi lade ner sändningarna. Det blev för tungt att åka ut klockan tio på morgonen för att kunna ha med inslag även om det inte hade hänt någonting. Dessutom tog det mycket tid att sätta ihop en sändning, säger Jessica Dhyr, som tidigare jobbat på SVTs Västerbottensnytt och TV4s lokala stationer.

När Norran började med TV-sändningar utbildades tolv tidningsjournalister i att göra TV. Men sedan nyhetssändningarna lades ner är det bara Per Strömbro och Jessica Dhyr som jobbar med webb-TV på heltid. Jessica Dhyr saknar samarbetet med de andra reportrarna. De kom med nya idéer eftersom de aldrig tidigare jobbat med TV.

Jessica Dhyrs och Per Strömbros uppdrag är att experimentera, helt enkelt att ta reda på hur man ska göra intressant webb-TV.

– Det kan tyckas som om det är slöseri med resurser att jobba med både tidning, webb och TV. Men det är ett sätt för oss att hitta hur vi ska jobba i framtiden, säger Per Strömbro, som vikarierar för Jessica Söderlund, som är föräldraledig. Han har tidigare jobbat med radio.

TV-satsningen är ett treårigt projekt. Därefter ska det utvärderas för att se om det går att dra några lärdomar av experimentet.

Vad Jessica Dhyr och Per Strömbro hittills lärt sig är att det är stor skillnad på att göra nyhetssändningar och lägga ut enstaka inslag på webben. Webb-TV blir aldrig bra om det bara är bildsatta tidningsartiklar. Tittarna beter sig på ett helt annat sätt när de sitter framför datorn än då de ligger i soffan med fjärrkontrollen i handen. På nätet har man endast några sekunder på sig att fånga tittarens intresse. Är ämnet ointressant går de vidare.

Dramatiska händelser som utryckningar och olyckor får flest tittare. Men även inslag där tittarna kommer nära människor och humor går hem. De inslag som haft flest besökare är ett reportage om dem som stod i kö till uttagningen till TV-programmet Idol. Norrans webb-TV har även fått konkurrens från Youtube. Per Strömbro gjorde ett humoristiskt inslag som hamnade på Youtube.com och fick fler besökare än på den egna webben.

Han säger att reportrarna måste tänka på ett helt nytt sätt då de gör TV för webben och ifrågasätter traditionella nyheter i webb-TV.

– Jag tror att webb-TV har en intressant framtid. Men ingen vet egentligen hur den kommer att se ut. Jag har ännu inte sett något exempel på tidningar som gör bra webb-TV. Kanske framtiden ligger i att låta tittarna göra sina egna inslag, säger Per Strömbro.

Jessica Dhyr tycker att det är spännande och på samma gång frustrerande att jobba med webb-TV, eftersom den ännu inte har hittat sin form. Frustrerande därför att det inte finns någon erfarenhet att luta sig tillbaka på, men på samma gång ett unikt tillfälle att få fria händer att pröva sig fram.

– Vi vet inte var vi står om ett år. Då kanske vi gör webb-TV på ett helt annat sätt, säger hon.

Enligt en undersökning som analysföretaget Mediavision gjort ökar tittandet. Enligt företaget har webb-TV dagligen en räckvidd på 700 000 personer. Det är främst unga killar i åldern 15-24 år som är de stora konsumenterna och tittar på webb-TV varje dag. De största webb-TV-kanalerna är de som har koppling till medieföretag som Aftonbladet, SVT och TV4. I beräkningen ingår även Youtube.

Mats Wikman, redaktionell chef på vlt.se, anser att webb-TV inte alls har något med vanlig traditionell TV att göra. Webben är något helt annat, ett helt nytt sätt att förmedla bilder på. Det är inte TV och inte bildsatta artiklar.

– Vi på vlt.se ser inte webb-TV som ett speciellt medium. Det är ytterligare en kanal vi kan använda för att berätta våra historier, säger han.

Han har sett att samma sak upprepar sig varje gång som ny teknik introduceras. Journalisterna vet inte riktigt hur de ska använda den. När TVn kom var det i början radio med bilder, när webben kom var det till en början en papperstidning på nätet.

– Nu gör många webb-TV som ser ut som den gamla ång-TVn. Jag tror inte på det. TV på webben måste hitta sin egen form, sitt eget berättande. Vi som jobbar med webb-TV måste experimentera och prova nya saker.

VLTs webbsändningar har, liksom Norra Västerbottens NVTV, inga tablåer, inga deadlines. Mats Wikman menar att det inte heller finns någon anledning att skaffa sig det eftersom man då binder in webb-TVn i en gammal struktur som inte passar för webben.

– Min bedömning är att man ska integrera den rörliga bilden i det övriga berättandet. Webb-TV ska inte stå för sig självt utan vara en del i det övriga journalistiska berättandet. Det är ett nytt verktyg vi journalister fått, säger Mats Wikman.

Han säger att redaktionerna måste göra ett aktivt medieval, och se vilka berättelser som passar för TV och vilka som lämpar sig bättre i tidningen.

– Faktaspäckade artiklar ska vara i text och känslor i bild. Bara för att man har webb-TV innebär det inte att man ska göra inslag om allt som händer.

Ett av de inslag som fått flest klick på vlt.se handlade om en videoreporter som åkte ut för att bevaka en olycka, men som fastnade i bilköer. Hon filmade köerna från bilfönstret.

– Vi kan skratta åt det. Men det kanske säger något om vad vi ska ha på webben. Det handlar om närvaro och faktiska händelser, säger Mats Wikman.

Även Nerikes Allehanda började med nyhetssändningar på webben, men har gått över till att visa enskilda inslag. Redaktionen insåg att det var svårt att marknadsföra en hel sändning med ett komplext innehåll. Nätet lämpar sig bäst för en nyhet i taget.

– Fördelen med nätet är att man kan titta när man vill. På nätet är man en aktiv, rastlös användare. Minsta lilla svacka i inslagen och tittaren går vidare, säger Gabriel Rådström, webbchef på NA.

Han har själv jobbat på Sveriges Television och TV4 i Örebro och Västerås. Där skulle sändningarna vara mellan 1,20 och 1,40 minuter långa. Det var förhandlingar med nyhetscheferna om varje extra sekund.

– Det slipper man på nätet. Vi gör det inslagen håller för. Vi kan sända en intervju på sex minuter. Det skulle aldrig fungera i de regionala nyhetsinslagen, säger Gabriel Rådström.

Östersunds-Posten har sedan flera år tillbaka haft ett lite annorlunda upplägg. Tidningen gör sändningar från Jämtland till TV4 Mitt. Avtalet går ut i januari 2008. Sändningarna läggs även ut på tidningens hemsida, och lyder under ÖPs nyhetschef, inte TV4. I februari förra året började ÖP även göra webb-TV direkt för webben. Målet är att alla fotografer och reportrar ska kunna filma.

Men liksom Norra Västerbotten och Nerikes Allehanda har ÖP gått över till att sända enskilda inslag i stället för att ha en sändning från en studio med programledare.

– Vi fick ett hyfsat tittande på sändningarna. Men vi såg i statistiken att inslag som var integrerade med artiklar på webben ökade tittandet, säger Per Åhlin, nyhetschef på Östersunds-Posten.

Sydsvenskan experimenterar också med webb-TV. Familjeredaktionen har anammat den nya tekniken och planerar att filma intervjuer med dem som fyller år och att följa bröllop. Än så länge sker det i liten skala och det kommer inte att bli inslag varje dag.

– Det var vi som tog initiativet i samband med att vi började med webben. Det är kul att göra något nytt, både för mig själv och för tidningen, säger Åsa Hagenblad, medarbetare på Sydsvenskans familjeredaktion.

Sydsvenskan experimenterar också med att låta lokalredaktionen i Lund ha sin egen videoreporter.

Bengt Arvidson har alltid drömt om att jobba med rörliga bilder. När han jobbade på webben i Malmö och på lokalredaktionen i Lund tyckte han att det saknades något då han träffade intressanta personer som uttryckte sig på ett speciellt sätt eller hade ett personligt utseende. Texten kändes lika platt som tangentbordet.

När Sydsvenskan satsade på videoreportrar tyckte chefen för Lundaredaktionen Pia Röding att även lokalredaktionerna skulle få möjligheten att pröva på. Bengt Arvidson har nu jobbat ett halvår som videoreporter på heltid. Liksom alla andra som prövat på mediet inser han att webb-TV inte handlar om att bildsätta tidningsartiklar.

– Det gäller att hitta goda idéer som blir bra TV. Det går att göra samma sak som i papperstidningen, men man måste vinkla på andra saker och välja ut detaljer som papperstidningen inte kan förmedla, säger han.

Sydsvenskan ska även börja sända nöjesbilagan Dygnet Runt som TV-program från och med den 1 november. Dygnet Runt bevakar det lokala nöjeslivet. Programmet ska sändas på torsdagar i Kanal Lokal Skåne, samma dag som bilagan kommer ut, men ska även kunna ses på sydsvenskan.se och dygnetrunt.se.

Tidningarnas Telegrambyrå levererar sedan sju år tillbaka TV-bilder till sina prenumeranter. I dag har nyhetsbyrån tio anställda som gör TV-inslag: åtta i Stockholm, en i Malmö och en halv tjänst i Göteborg. Det rör sig om råklipp av miljöer eller intervjuer som kunderna själva redigerar samt färdiga reportage. TT levererar även utrikesmaterial från nyhetsbyråer. Nyhetsbyrån sänder också ut mobilvideo som reportern eller stillbildsfotografen tagit med sin telefon.

– Det är ett snabbt sätt att få iväg rörliga bilder. Men än så länge är det lite bökigare att få hem det som tagits med video, säger Michael Lindholm, redaktionschef för radio- och TV-redaktionen på TT.

Dagens Nyheter har satsat mer traditionellt med studiosamtal med inbjudna gäster, vanligtvis tidningens egna reportrar. Det kan röra sig om DNs dataspelsreporter, vinskribent, sportreportrar eller politiska kommentatorer.

– Det finns ett sug att se våra profilskribenter, som läsarna har en relation till. När det händer stora saker kommer de till studion. De tar nyhetsartikeln ett steg längre och förklarar varför något har hänt, säger Charlotta Friborg, redaktionschef på dn.se.

DN har också börjat sända reportage från sina utrikeskorrespondenter via webben.

Norrköpings Tidningar gör tvärt emot andra tidningar som gått från sändningar i studio till enskilda inslag. De har satsat på en egen TV-kanal: 24NT.

Många etablerade TV-kanaler var skeptiska då Norrköpings Tidningar annonserade att de skulle starta en lokal TV-kanal.

– TV4s VD Jan Scherman sade att vi skulle vara nerlagda inom ett år. Kanske sade han det för att vi tog folk från TV4, säger redaktionschefen Charli Nilsson.

För några veckor sedan firade kanalen ettårsjubileum. 24NT sålde i september reklam för 660 000 kronor och är därmed på väg att nå den budgeterade försäljningen på 8,5 miljoner kronor under det första verksamhetsåret. Enligt företaget Hermelin Nordic Research hade 24NT en räckvidd på 61 000 tittare i september.

24NT definierar sig som en TV-kanal som även kan ses på webben och vill inte kalla sig webb-TV.

Norrköpings Tidningar beskriver sig som ett mediehus där tidningen, webben och TV-kanalen är jämställda och kompletterar varandra. Webben står för snabbhet, TV står för känslor och tidningen för fakta. Skillnaden är att de tre benen använder olika tekniska lösningar för att förmedla nyheter.

Än så länge måste tidningen vara komplett och innehålla alla nyheter, eftersom många prenumeranter inte läser på webben eller ser på TV-kanalen. Men framtidens mål är att tidningen ska stå för fördjupning av nyhetshändelser.

Charli Nilsson förklarar att satsningen är en förberedelse för det nya medielandskap som sakta växer fram. Tidningens prenumeranter minskar, framför allt i den yngre generationen som inte längre vill betala för morgontidningar. Målet med 24NT och webben är att behålla läsare och tittare när den gamla stocken av prenumeranter av morgontidningar försvinner.

– Vi har beslutat oss för att inte längre anställa traditionella journalister. Vi söker enbart multijournalister som kan publicera sig i flera kanaler. När vi sökte en tjänst som lokalredaktör i Valdemarsvik, som skulle jobba både med webben, tidningen och TV-kanalen, fick vi ett 30-tal sökande. Vi har aldrig haft så många sökande till ett jobb som lokalredaktör tidigare, säger Charli Nilsson.

TV-redaktionen är ung. Medelåldern ligger på runt 25 och 30 år och de flesta medarbetare har erfarenhet av att jobba som videoreportrar. Flera av dem har erfarenhet av att både filma och redigera eftersom de jobbat på TV4 som arbetar mycket med enmansteam.

– Hela konceptet med kanalen bygger på att vi har Norrköpings Tidningar i ryggen och att vi finns i deras lokaler. Det skulle inte ha gått att starta kanalen från grunden. Det skulle ha blivit för dyrt. Allt bygger på samordningsfördelar med webbens och papperstidningens redaktioner, säger Anna Valentinsson, redaktör och programledare för 24NT.

24NT har hittat sin nisch – att vara superlokal. Till skillnad från SVTs och TV4s lokala sändningar, med ett bevakningsområde som omfattar 20 kommuner och tre län, kan 24NT koncentrera sig på vad som händer i Norrköping, Söderköping, Finspång och Valdemarsvik. De som tittar på kanalen kan se sin egen gata i sändningarna, känna igen grannen och se släktingar bli intervjuade. I början sade videoreportrarna att de kom från Norrköpings Tidningars TV-kanal. Nu räcker det med att säga 24NT.

– 24NT är alltid först på plats när det händer något i Norrköping och är ofta det enda TV-teamet. Efter ett år är vi kända i Norrköping och ingen lillasyster till SVT och TV4, säger Lina Ekström, som jobbade på TV4 Öst innan hon började på 24NT.

Men liksom på Norra Västerbotten har det hänt att tidningen och TV-kanalen gör samma jobb och är på plats vid samma tillfälle. Det kan bli trångt då videoreportern, tidningsjournalisten och stillbildsfotograf ska göra sitt jobb.

– Vi försöker boka olika tider.

Ibland händer det att reportern från tidningen gör intervjun, videoreportern filmar och klipper ihop inslaget för TV-kanalen. De flesta förstår och accepterar numera att det kommer tidningsjournalister och TV-reportrar från samma koncern till en intervju.

På 24NT anser medarbetarna att de gör modern TV som är mer i fas med dagens tittare. Man behöver inte passa en speciell tid för att se nyheter på 24NT. Kanalen rullar i en cykel på 20 minuter. Nyheterna kommer var tionde minut, varvat med tio minuter längre program om nöje, brott och längre intervjuer. Sex till sju gånger per dag uppdateras nyheterna. I dag kan TV-kanalen ses via kabel, som betaltjänst på webben och som lösa inslag på sajten. 24NT har dessutom ansökt om att få sända i det digitala marknätet.

Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten ingår i NT-koncernen och ska under hösten bygga upp en TV-kanal liknande 24NT.

Pär Jansson

pj@journalisten.se

n Dagstidningar som sänder

eget webb-TV-material

Aftonbladet: 38 fast anställda

arbetar med webb-TV, plus 5-10

vikarier.

Borås Tidning: Två frilansar gör

inslagen.

Barometern: Ingen webb-TV-redaktion. Tre reportrar jobbar med webb-TV.

Dala-Demokraten: Ingen på heltid. Nöjesreporter gör inslag.

Dalarnas Tidningar: Två video­reportrar.

Dagens Industri: 19 anställda på DiTV som sänds på webb och TV.

Dagens Nyheter: Två programledare/videoreportrar.

Expressen: Fyra videoreportrar, plus stöd från ett 20-tal på TV-redaktionen.

Gefle Dagblad: En videoreporter.

Göteborgs-Posten: Fyra video­reportrar.

Hallands Nyheter: Ingen jobbar enbart för webb-TV.

Helagotland: Sex deltidare som förutom webb-TV gör taltidning, webb och radio.

Helsingborgs Dagblad: Tre videoreportrar.

Kristianstadsbladet: Ingen anställd för webb-TV. Fotograferna tar bilderna.

Kvällsposten: Två videoreportrar, två tidningsreportrar hoppar in ibland.

Norrköpings Tidningar: 15 jobbar med TV-sändningar.

Norra Västerbotten: Två video­reportrar.

Nerikes Allehanda: Fem jobbar på webben med bl a webb-TV.

Norrländska Socialdemokraten: Fyra jobbar på webben med bl a webb-TV.

Piteå-Tidningen: Ingen webb-TV-redaktion. Fyra reportrar jobbar med webb-TV.

Sydsvenskan: Två videoreportrar.

Sundsvalls Tidning: Två videoreportrar.

Trelleborgs Allehanda: Tio fotografer filmar, webbredaktören redigerar inslagen.

Tidningarnas Telegrambyrå: Tio

jobbar med att göra TV-inslag.

VLT: Sex personer jobbar på webben, bl a med webb-TV.

Västerviks-Tidningen: Ingen webb-TV-redaktion. Tre reportrar gör inslag.

Ystad Allehanda: Två webbredaktörer. Fyra fotografer tar bilder.

Östra Småland: Ingen webb-TV-redaktion. Fotografer och frilansar filmar. Ledarskribenter spelar själva in sina kommentarer

Östersunds-Posten: Fyra video­reportrar, två jobbar för TV4.

Östgöta Correspondenten: De journalister som vill gör inslag.

Källa: Enkät med tidningarnas

klubbordföranden och webbchefer.