Webben ropar på innehåll Varfinnsjobben.nu

Läs mer Det gäller att göra hemsidan attraktiv

Läs mer Lokala nyheter på nätet är framtiden

Läs mer Artikeln i tidningen blir en analys av i går

Läs mer Knappast någon explosion av antalet nätjobb

Det pratas ofta om att framtidens journalistjobb finns på Internet. p(ingress). Men utanför de stora medieföretagen verkar det ännu inte finnas någon uppsjö av renodlade journalistjobb på webben.

Hur ser yrkesrollen ut där reportrarna jobbar enbart på nätet och hur kommer yrkesrollen att förändras? Journalisten gjorde nerslag på ett par arbetsplatser och pratade med några forskare.

Inovit producerar journalistiskt innehåll åt företag

Det gäller att göra hemsidan attraktiv

En mängd företag skriker efter bra innehåll till sina hemsidor. Journalistik har hög trovärdighet och blir därför allt hetare i företagens ögon.

På Inovit arbetar cirka15 journalister med att leverera journalistiskt innehåll till företag på nätet.

I hemsidans barndom lade sidmakarna mest krut på teknik och design. Den information som företagen publicerade på sina hemsidor var ofta ointressant för besökarna, det handlade om statistik, vad cheferna hade för sig och liknande.

– Nu när e-handeln börjat komma igång gäller det att göra hemsidan så attraktiv som möjligt för att få besökarna att återkomma. Då är det plötsligt journalistik som gäller, framhåller Maria Mattsson, VD för Inovit som enligt egen uppgift är Sveriges ledande innehållsleverantör på internet.

Inovit producerar både nyheter och feature. För exempelvis jobbsökarsajten jobline.se har Inovit skrivit en artikel med tips mot stress för den som letar arbete, Microsofts sajt köper redaktionella texter om datorer etc.

Hur oberoende är då journalisterna på Inovit?

– Vi skriver rent journalistiska artiklar och gör aldrig textreklam, säger Maria Mattsson. Våra kunder talar om vilka målgrupper de vill att vi ska rikta oss till, om materialet ska vara seriöst eller ha en rolig ton och så vidare. Men utformningen av materialet bestämmer vi helt själva.

Med vissa förbehåll.

– På Joblines sajt kan vi inte skriva ”söka jobb på nätet är det värsta som finns”. På samma sätt som DN knappast skulle ta in en text där läsarna uppmanas att sluta prenumerera på DN.

Inovits journalister har ett visst samröre med sina kunders marknadsavdelningar. Planerar ett företag en annonskampanj för mobiltelefoner kan de beställa artiklar om mobiltelefoni. Vilket i och för sig inte är konstigare än det redaktionella innehållet i dagstidningarnas specialbilagor om resor, hus och hem etc.

Kan ni på en sajt där Nokia annonserar redovisa en undersökning som slår fast att Nokias telefoner är skit?

– Blev det en jättekonflikt med kunden skulle jag kanske ta bort artikeln snabbare än vanligt.

I ett trångt rum med gulmålade väggar jobbar ett par av Inovits journalister, Catharina Huss och Emma Eriksson. De har arbetat på företaget i två respektive tre månader men inte en enda gång varit ute på jobb. Här är det jobb via datorn och telefon som gäller.

– Kunderna vill ha korta texter, ingen efterfrågar reportage, förklarar Catharina Huss.

– Den man intervjuar får mer komma in som statist, det blir mer att man ringer upp någon för att få ett citat i texten, inflikar Emma Eriksson.

Skriver man på webben gäller det att fånga läsarna på några sekunder, annars klickar de vidare. Rubrik och ingress måste vara fängslande, texterna korta, gärna i punktform.

Scoop jagar de aldrig, ofta blir det att återge och omarbeta sånt de hittat på webben.

På Internetspråk kallas journalister för content providers. Det är en talande bild av vad det egentligen handlar om; att leverera innehåll.

Delvis handlar det om en omvänd syn på journalistiken. I den traditionella journalistiken är nyheten eller reportaget själva målet med verksamheten. Men vid content providing är journalistiken bara ett delmål, syftet är främst att locka kunder till hemsidan eller portalen.

Både Catharina och Emma tycker att de har stor journalistisk frihet gentemot kunderna.

– Begär de att jag ska skriva något som jag tycker känns fel kan jag säga nej, uppger Catharina Huss. Vi lägger upp materialet på deras sajter och har alltså kontroll över vad som går ut.

Det bör sägas att jämfört med många andra jobb för redaktörer och skribenter på webben har Inovits anställda en mycket stor frihet. Många gånger ryms under beteckningen webbredaktör ett mischmasch av journalistik, reklam och information.

Men tydligen finns ett sug efter journalistik. Inovits intäkter har ökat med 500 procent det senaste halvåret. Varje dag får Inovit ett antal spontana jobbansökningar från journalister och företaget planerar en handfull nyanställningar.

Maria Mattsson tror att antalet arbetstillfällen för journalister på nätet kommer att öka rejält.

– Om! Traditionella journalister kan inte bara sitta med näsan i vädret och säga ”usch vad fult det är att skriva för webben”.

STAFFAN WOLTERS

sw@sjf.se

Fotnot Inovit levererar material till bland annat http://www.msn.se, http://www.torget.se och http://www.everyday.com.

Forskare och webbredaktörer eniga

Lokala nyheter på nätet är framtiden

Den 6 juni öppnade webbtidningen 24timmar redaktioner i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Västerås, Stockholm, Linköping, Växjö, Göteborg och Malmö. Planerna är att på sikt etablera sig i ett 20-tal städer. Framtiden på nätet är kanske inte rikstäckande webbtidningar utan lokala nyhetsportaler.

Redaktionerna på varje ort består av två journalister och en annonsförsäljare. På kvällar och helger kommer nyhetsbevakningen att skötas av en decentraliserad centralredaktion i Sundsvall, Härnösand och Örebro.

För att ha kvar den lokala karaktären, och inte bli ännu en av många Internetföretag som ligger i Stockholm, valde 24timmar att behålla huvudkontoret i Örebro.

– Vi blir ett nationellt nätverk av lokala redaktioner, säger 24timmars redaktionschef Lars Ericson.

Det lokala materialet, med inriktning på händelsenyheter, blir det viktigaste. Men portalen kommer även att innehålla inrikes-, sport-, ekonomi-, kultur- och utriksnyheter genom ett avtal med TT och Avisa. 24timmar vill också uppmuntra den lokala debatten och har därför öppnat ett forum de kallar ”Lokal gemenskap”.

24timmar startades 1997 av två journalister som tidigare jobbat på Örebro-Kuriren.

De samarbetar fortfarande med Kuriren och utbyter texter och tips, ett samarbete som kommer att fortsätta även efter expansionen.

– De är av nöden tvungna att samarbeta med oss för att kunna hålla webbtidningen aktiv dygnet runt. De behöver få in fler texter än vad två personer klarar av, säger Göran Schultz, redaktionschef på Örebro-Kuriren.

På de nya lokalredaktionerna förekommer inget liknande samarbete, utan bevakningen sköts av de två reportrarna.

Peter Weyde är nyanställd på 24timmar i Linköping. Sedan en dryg vecka tillbaka finns nyheter från Linköping ute på 24timmars webbsida.

– Mediets fördel är snabbheten, på det sättet påminner det lite om radion där jag arbetade tidigare.

Hur ska ni två journalister på 24timmar kunna konkurrera med de andra medierna i Linköping?

– Lokalradion har dagligen två-tre journalister i tjänst som ska bevaka sju kommuner, så vi ska nog klara jobbet. Dessutom har vi enbart orten Linköping att bevaka. Vi kommer också att ha uppbackning av centralredaktörer i Örebro och Sundsvall.

Peter Weyde ser 24timmars satsning på nio orter i landet som en nästintill unik mediehändelse.

– Inget annat medieföretag i landet, förutom SR och SVT, har en sådan bredd. Kraschar ett JAS-plan i Växjö ligger det direkt ute på vår hemsida och kan läsas av alla våra besökare.

24timmars expansion har blivit möjligt med kapital från delägarna tidskriftskoncernen Medströms, som ger ut olika data- och TV-spelstidningar, och investmentföretaget Intelligence Ventshare, som beskriver sig själv som ett företag som hjälper entrepenörer att starta och lansera Internetföretag ”med tydlig potential att bli ledande på europeisk eller global nivå.”

I ett pressmeddelande förutspår Intelligence Ventshare att reklaminvesteringarna på Internet i år kommer att gå om kvällspress, radio och utomhusreklam och att ”24timmar vill ta en stor del av denna expanderande marknad”. Målet är att ha en halv miljon besökare i månaden. Idag har 24timmar i Örebro 30 000 unika besökare i månaden.

Webbredaktören Tommy Klaar på Sundsvalls Tidning ser fram emot konkurrensen från 24timmar. För är det någon som kan konkurrera med Sundsvalls Tidning så är det de som satsar på lokalt material, menar Tommy Klaar.

– Rikstidningarna har ungefär samma material och skiljer sig inte speciellt mycket ifrån varandra. Men vårt innehåll är unikt. Riksmedier kan inte konkurrera med nyheter om Sundsvall. Det gör att vi också kan ta betalt.

Om man inte är prenumerant på Sundsvalls Tidning kostar det 80 kronor per månad att ha tillgång till webbupplagan. För tillfället kostar det även 25 kronor för prenumeranter. Men denna avgift kommer att tas bort.

Tommy Klaar tar exemplet med Sundsvalls Tidnings satsning på Matchen-Direkt, ett projekt där lokaltidningar anslutna till FLT samarbetar kring nyheter och information om allsvensk fotboll på nätet. Aftonbladet ringde och ville köpa in sig. Men de fick nej.

– Det visade att vi kan göra något som de inte kan. De har inte det nätverk i Sverige som behövs. Men det har vi lokaltidningar, säger Tommy Klaar.

Han är inte rädd föra att provocera och förutspår att de stora tidningsdrakarna i Stockholm inte kommer att överleva.

– Framtiden är ett nätverk av lokaltidningar. De kommer att vara framtidens riksmedier, säger Tommy Klaar.

Även forskaren Annika Bergström vid JMG i Göteborg tror att lokala nättidningar som 24timmar har hittat en nisch som ännu inte har utnyttjats och att rikstidningarna kommer att få svårare att slå sig fram.

Hon menar att i en alltmer globaliserad värld där nyheter från världens alla hörn strömmar in blir det viktigare för läsarna att få information om lokala händelser.

Lotta Holmström, projektledare på Aftonbladet Nya Medier, tror inte att rikstäckande webbtidningar kommer att gå sotdöden tillmötes. Hon vill hellre tala om komplement, och att de jobbar på ett annorlunda sätt än lokaltidningar.

Hon menar att det förekommer en helt annan konkurrenssituation i Sundsvall där Sundsvalls Tidning nästan har monopol på lokalt material, vilket gör att de kan ta betalt.

– Aftonbladet kommer inte att kunna ta betalt för nyheter, för de går att hitta på andra ställen. Däremot har rikstäckande webbtidningar större möjligheter att knyta sponsor- och samarbetsavtal än vad de lokala har, och reklamintäkterna blir därför större, säger Lotta Holmström.

PÄR JANSSON

pj@sjf.se

När webben kommer

Artikeln i tidningen blir en analys av igår

Störst kommer förändringarna att bli för morgontidningarna när webben gjort sitt slutgiltiga intåg i medierna. En pressläggning per dygn ersätts av ständiga deadlines.

Journalisterna tvingas arbeta i olika nyhetstempon. Först en snabb flash, sedan en längre text för att därefter skriva en analys.

Gränsen mellan olika medier håller på att luckras upp. Tidningar gör radio och tv, radion producerar webbsidor och tv-kanaler lägger ut texter på nätet. Alla redaktioner håller på att omvandlas till multimedieproducenter.

Nyhetens karaktär kommer att avgöra hur den presenteras. Dramatiska händelser filmas. Snabba nyheter skrivs för webben. Analyser och utförliga artiklar hamnar i papperstidningen.

Medier används på olika sätt, men det kommer att vara samma distributör.

Så kommer framtiden att se ut enligt de IT-experter Journalisten varit i kontakt med. Och allt detta blir möjligt när vi får – just det – bredband.

En föraning om denna sköna nya värld är redan här. Tidningen Vision, som skriver om den nya ekonomin, lanserade i maj webb-TV-kanalen visionair.tv. Besökarna kan välja mellan att se ett filmat inslag med en intervjuperson, läsa en nyhetstext eller klicka sig fram till bakgrundsmaterial.

Denna omdaning av traditionella medieföretag kommer naturligtvis att förändra hur journalister kommer att jobba. Även om ingen av de personer Journalisten talat med tror att det i framtiden krävs någon form av IT-journalister som behärskar alla medier kommer det att resas större krav på flexibilitet och kunskap om webben.

– Jag tror inte att samma personer gör allt. Men de som anammar den nya tekniken har stora möjlighet att forma sin framtid, säger Lotta Holmström, projektledare på Aftonbladet Nya Medier och tillägger att vad som behövs är journalister som inte är rädda för utvecklingen utan har visioner och vill styra istället för att bli styrda.

Eleverna på JMK i Stockholm verkar att ha insett att det behövs kunskap om webben för att i framtiden få jobb. Till hösten är det första gången som det erbjuds en 10 poängs fördjupningskurs i webbjournalistik. Av 35 elever har redan 13 preliminärt visat intresse.

Många webbredaktörer menar att framtidens jobb finns inom de nya medierna, eftersom det är där tillväxten finns. Ett exempel är Expressen. Flera namnkunniga medarbetare har på senare tid slutat. Men det innebär inte att redaktionen totalt sett har minskat. På samma gång har det nyrekryterats folk till webbredaktionen.

Den största förändringen sker troligtvis på morgontidningarna. Dygnsrytmen blir annorlunda. Pressläggningen på eftermiddagen kommer att ersättas av ständiga deadlines eftersom reportern även jobbar med snabba nyheter mot webben. Journalisterna tvingas arbeta i olika nyhetstempon. Först en snabb flash, sedan en längre text för att därefter skriva en analys. Tidningarna måste helt enkelt börja jobba som radio och TT gjort under lång tid med uppdateringar och nya versioner. Artikeln som slutligen hamnar i papperstidningen kommer att vara en analys av gårdagens händelse.

Tommy Klaar, webbredaktör på Sundsvalls Tidning, tror att journalisterna kommer att vinna på vad han vill kalla totaljournalistik. Reportrarna lägger ut sina texter på nätet och hinner under dagens lopp få kommentarer och reaktioner på sin text från aktiva läsare.

– Jag tror att denna interaktion med läsarna, där texten växer fram fortlöpande, kommer att förändra journalistiken till det bättre.

Många journalister kommer säkert att uppleva denna närkontakt med läsarna som jobbig. Tidigare har reportern bara behövt stå till svars inför redaktionsledningen. Nu har läsare via e-post möjlighet att blanda sig i vad journalisterna producerar och ifrågasätta reporterns monopol på att berätta hur det gick till. Journalisternas roll kommer att granskas mera kritiskt.

– Uppfattningen att det som är tryckt är heligt gäller inte längre. Artiklar kommer att förändras hela tiden och leva på ett annat sätt än tidigare, säger Lars Dahmén, chefredaktör på Computer Sweden.

Forskaren, IT-debattören och fd chefredaktören för Örebro-Kuriren Lars Ilshammar tror att journalisterna i framtiden blir mer av en samtalsledare eller guide som lotsar läsarna eller tittarna genom nyhetsflödet.

Tidningar slåss idag inte enbart med konkurrenten som kommer ut i pappersform utan även med tv, radio och webbtidningar. Nyheter måste därför ut direkt. Uppfattningen att man inte skall bjuda konkurrenten på nyheter är en förlegad inställning, anser Tommy Klaar – undantaget naturligtvis egna nyheter och grävande reportage.

– Vi kommer snart till den situationen att det inte har någon betydelse vem som kommer tvåa, bara vi är etta. Det viktigaste är var man har läst eller sett det först.

Men i snabbheten finns även en fara i att felaktiga uppgifter slinker med därför att ingen har tid att kontrollera fakta. De webbredaktörer Journalisten varit i kontakt med är medvetna om att snabbhet inte kan vara alenarådande, men anser att snabbheten också är webbens fördel. Fel går snabbt att rätta till. I papperstidningar tar det minst ett dygn innan en rättelse införs.

Lars Ilshammar menar att snabbhet och ständiga uppdateringar inte är en ny företeelse. Radion har sedan 80-talet haft nyhetssändningar varje timme. Vad Internet gjort är att denna process har förstärkts. Han tror därför att kvalitet kommer att bli ett konkurrensmedel och att mediebranschen kommer att nischas.

Det kommer att finnas exklusiva medier som satsar på god journalistik, där det material som införs granskas, och sedan en mängd sajter som har en lättsinnigare inställning till innehållet, som tar material från andra källor utan att värdera eller granska.

Kvaliteten på innehållet kommer att bli ännu viktigare på webben än i papperstidningen, tror Tommy Klaar. På webben är konkurrensen hårdare och rörligheten snabbare. Det är enklare att klicka till en ny webbsida än att säga upp prenumerationen.

– Papperstidningar är starka därför att de har många annonser. Men på webben är innehållet tydligare. Har en webbsida hög kvalitet återkommer läsarna, säger Tommy Klaar. Han tror även att journalistiken kommer att uppvärderas eftersom innehållet blir mycket viktigare på nätet.

Även Mark Comerford, lärare på JMK i Stockholm som undervisar om nya medier, anser att Internet öppnar en möjlighet till en bättre journalistik eftersom webben ger besökaren tillgång till arkiv och att denne därför själv kan bestämma djupet och bredden på det han eller hon vill läsa.

– För SVT och SR skulle det innebära att de bättre skulle uppfylla uppdraget att vara att public serviceföretag, säger Mark Comerford.

Lars Ilshammar är inte lika optimistisk inför framtiden. Han menar att journalistrollen kommer att bli mer diffus eftersom det numera finns personer på Internetföretag och reklambyråer som producerar material till webbsidor, content providers som de kallas, som inte identifierar sig som journalister eller har en journalistisk bakgrund. Dessa personer producerar medieinnehåll på sajter som av allmänheten uppfattas som journalistiska produkter.

– Det förekommer en sammansmältning av reklam, marknadsföring, information och journalistik som gör att den traditionella journalistrollen riskerar att bli marginaliserad. Kritiskt granskande sätts på undantag. Det blir svårt för läsarna att veta om det går att lita på texterna på sajterna, säger Lars Ilshammar.

Han uppmanar journalisterna att sluta skämmas och vara stolta över journalistisk kvalitet på ett bättre sätt än vad som görs idag.

PÄR JANSSON

pj@sjf.se

Knappast någon explosion av antalet nätjobb

ARBETSMARKNAD Sakta växer det fram alltfler arbetstillfällen på nätet för journalister. Men någon explosion av jobb med helt och hållet journalistiska arbetsuppgifter är det knappast frågan om. Här är några av landets större nätbaserade journalistiska arbetsplatser.

• Ekonomi 24. Kallas även e 24. Ett 20-tal journalister. Ska publicera nyheter på nätet med fokus på frågor av intresse för aktieplacerare. Start runt första september.

• Rapidus. Fyra journalister. Nyhetsbrev om näringslivet i Öresundsregionen som distribueras med e-post. Prenumeration kostar 4 900 kr per år. Hemligt antal prenumeranter.

• 25 timmar. Ett tiotal journalister. Förmedlar skräddarsydd information till sina kunder via internet.

• FöräldraNätet. Två journalister. Webbsajt om barn och föräldrar.

Många av landets webbjournalister är knutna till papperstidningarna. Exempelvis Aftonbladet (30-35 journalister), Svenska Dagbladet (16 journalister), Dagens Nyheter (15), Göteborgs-Posten (6), Dagens Industri (4), Sydsvenskan (4).

Vad är det då som lockar med nätet?

Peter Öhman har efter 13 år på Expressen gått till koll.se, Bonniers Internetbolag.

– Jag gillar att arbeta inom ett expansivt medieföretag, det finns inga satta ramar, man får själv rita kartan.

Matti Palm har tidigare varit bland annat nattchef på Svenska Dagbladet och är idag chefredaktör för Agent25.com, en sökmotor som distribuerar nyheter från Internet via e-post.

– Konkurrensen mellan tidningarna i Stockholm är så hård att de inte kan ta hand om personalen, därför slutade jag på Svenskan.

– Nätet är roligt för att det är nytt och växer, här finns en optimism jämfört med den övriga branschen.

Jonna Bergh har varit nöjesjournalist på Expressen i fem år men slutade för några månader sedan för att starta ett hemligt webbprojekt. Företaget har sex anställda varav fyra journalister och man planerar att anställa ”jättemånga fler”.

– Jag vill jobba med nätet för att det har massor av möjligheter som papperstidningen inte ens kommer i närheten av, säger Jonna Bergh. Snabbheten och tillgängligheten till exempel. Det som händer på nätet har potential att bli så stort och det är häftigt att man kan nå i stort sett alla i hela världen.

Andreas Sjögren vid Arbetsförmedlingen Media i Stockholms län, uppger att efterfrågan på webbredaktörer sedan något år tillbaka har ökat kraftigt. Idag är det brist på personer med sådan kompetens.

– Ungefär 25-30 procent av de lediga jobb som kommer in till oss är för webbredaktörer. Arbetsgivarna söker folk som kan skriva och som har grundläggande Internetkunskaper.

– I allmänhet efterfrågar man journalister men många gånger är arbetsuppgifterna en blandning av journalistik och information.

Journalister som börjar på sådana företag får med andra ord en ny yrkesroll. På till exempel Sprays portal arbetar fem personer med journalistbakgrund. De har både journalistiska och kommersiella arbetsuppgifter.

STAFFAN WOLTERS

sw@sjf.se