Webben utan grundlagsskydd
Journalister som skriver direkt för webbtidningar riskerar att förlora sitt grundlagsskydd. Det innebär att reportern själv blir ansvarig, till exempel vid ett förtalsmål.
Journalister som skriver direkt för webbtidningar riskerar att förlora sitt grundlagsskydd. Det innebär att reportern själv blir ansvarig, till exempel vid ett förtalsmål.
Papperstidningar, tidskrifter, radio- och TV-program skyddas av grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Det betyder exempelvis att enbart utgivaren kan göras ansvarig för det som publicerats. Grundlagsskyddet innebär också att publikationen är skyddad från censur och att meddelarskyddet gäller. Brottskatalogen är också starkt begränsad i grundlagarna.
Nu visar det sig att varken TF eller YGL är tillämpligt på vissa webbpublikationer. Framför allt gäller det rena nättidningar, utan koppling till registrerad periodisk skrift. Den som bara ger ut tidning via Internet hamnar definitivt utanför grundlagarnas skydd. Något som alltså kan få allvarliga konsekvenser för till exempel journalister.
– Ja, det betyder ju att varje upphovsman själv ansvarar för sin text, och att man som reporter kan bli skadeståndsskyldig i ett förtalsmål, säger Angelin Olsson de Groat, ombudsman på Journalistförbundet.
Den som ger ut en webbtidning eller ansvarar för en webbsajt, kan visserligen registrera sig som utgivare hos Radio- och TV-verket. Men det utgivarskapet ger grundlagsskydd bara om sajten faller under databasregeln. Vissa webbpublikationer, till exempel nättidningar som ständigt uppdateras, omfattas inte.
– Vi gör ju inte heller någon prövning av utgivarskapet, utan ser det som en ren registrering, säger Peter Schierbeck, jurist vid Radio- och TV-verket.
Han menar att reglerna snarast bör ses över så att bristerna röjs undan. Det tycker också Angelin Olsson de Groat. Hon sitter som expert i Mediegrundlagskommittén och kommer att ta upp frågan där. Kommitténs arbete ska vara klart år 2002.
– Men så länge kan vi inte vänta, säger hon och menar att bland annat SJF bör verka för att förhållandena utreds.
Enligt Olsson de Groat kan det också vara så att tryckta tidningars nättidningar hamnar utanför grundlagarna. Till exempel om nätpublikationen väsentligt skiljer sig från papperstidningen, eller ges ut av eget bolag.
– Saken är inte prövad, men risken är uppenbar att samma sak gäller där. Överhuvudtaget finns många oklarheter att reda ut när det gäller elektronisk publicering och grundlagarna.
