Yrkesetiska nämnden har inte mötts på tre år – nedläggning föreslås
I en motion till Journalistförbundets kongress föreslås nedläggning av Yrkesetiska nämnden, på grund av inaktivitet. Men förbundet vill i stället skaka liv i den yrkesetiska debatten genom ett nytt nätverk. ”Yrkesetiken behöver diskuteras, särskilt med tanke på AI-utvecklingen”, säger Yens ordförande Erika Wiman Snäll.
Det senaste sammanträdet i Journalistförbundet Yrkesetiska nämnd hölls den 12 november 2021. Nämnden beslöt då att inte klandra en journalist som namngett en intervjuperson som önskat vara anonym. Den senaste gången någon klandrades av Yen var för fem år sedan, i januari 2020.
Nu kräver journalistklubbarna inom Stockholms dagspress (Stockholms nya Journalistförening, tidigare dagspressdistriktet) i en motion till Journalistförbundets kongress i mars att nämnden avskaffas och att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att ta fram förslag på hur ”ett mer aktivt yrkesetiskt arbete kan bedrivas”.
Motionärerna vill också att kongressen klandrar förbundsstyrelsen för att de inte uppfyllt ett kongressbeslut från 2021 att utreda hur det yrkesetiska arbetet ska vitaliseras i förbundet.
13 yrkesetiska regler
Medlemmar i Journalistförbundet förbinder sig att följa de yrkesetiska reglerna. Överträdelser kan anmälas inom tre månader från den aktuella händelsen till Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. Här är de 13 reglerna:
- Ta inte emot journalistiska uppdrag av personer utanför en redaktionell ledning.
- Acceptera inte uppdrag, inbjudan, gåva, gratisresa eller annan förmån – och ingå inte avtal eller andra förbindelser – som kan misstänkliggöra din ställning som fri och självständig journalist.
- Ge inte efter för påtryckningar från utomstående i avsikt att hindra eller inskränka berättigad publicitet eller i avsikt att skapa publicitet som inte är journalistiskt motiverad.
- Använd inte din ställning som journalist, eller presskortet, till att utöva påtryckning för egen eller andras vinning eller till att skaffa privata förmåner.
- Utnyttja inte för egen eller andras vinning opublicerade nyheter beträffande ekonomiska förhållanden eller åtgärder hos stat, kommuner, organisationer, företag eller enskilda.
- Beakta journalistavtalens bestämmelse om att medarbetare inte får åläggas att utföra uppdrag som är förödmjukande eller som står i strid med medarbetarens övertygelse.
- Visa särskild hänsyn mot ovana intervjupersoner. Upplys den intervjuade om huruvida samtal och annat material är avsett för publicering. Var försiktig med att återge uttalanden och annat material som icke-offentliga personer har publicerat i sociala medier.
- Tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges.
- Förfalska inte intervjuer eller bilder.
- Visa hänsyn vid fotograferingsuppdrag, anskaffning av bilder och annat material, särskilt i samband med olyckor och brott.
- Dold kamera och annan dold inspelning, som görs i syfte att publiceras, bör användas endast i undantagsfall, efter noga övervägande och när en journalistisk bedömning gjorts att informationen inte går att få på annat sätt. Före publicering ska de berörda så långt det är möjligt informeras om att den dolda inspelningen skett och varför den gjorts.
- Respektera upphovsrätten vad avser text och bild och ljud.
- Ange källan när en framställning huvudsakligen bygger på annans sakuppgifter.
Förra veckan meddelade Journalistförbundet att man avser att starta ett nytt yrkesetiskt nätverk i syfte att se över de 13 yrkesetiska reglerna och få medlemmar mer engagerade i de yrkesetiska frågorna. Beslutet om att starta nätverket fattades av förbundsstyrelsen den 6 november, och är resultatet av den utredning som gjorts på Journalistförbundets kansli sedan förra kongressen.
– Vardagen förändras ständigt och därför är det viktigt att då och då se över och revidera de yrkesetiska reglerna. Yrkesetiken behöver diskuteras, särskilt med tanke på AI-utvecklingen, säger Erika Wiman Snäll, ordförande i Yrkesetiska nämnden och förbundsstyrelseledamot.
På vilket sätt påverkar AI yrkesetiken?
– Vi behöver vända och vrida på det. Vad är etiskt försvarbart? Att använda AI-bilder? Låta AI skriva en ingress?
Låta AI fejka en intervju med en Formel 1-förare?
– Precis. Meningen med nätverket är att få en levande diskussion om yrkesetik men också att förankra reglerna bland medlemmar och klubbar.
Att AI-genererat material kan bryta mot de yrkesetiska reglerna har uppmärksammats tidigare, bland annat i en krönika i Journalisten av SVTs Fouad Youcefi.
Hur ska nätverket kommunicera?
– Det är inte klart. Nätverket ska vara ett komplement till nämnden. Drömmen är att det finns en person i varje klubbstyrelse i nätverket som kan hålla frågorna levande.
Nämnden har inte haft något sammanträde eller fattat något beslut på över tre år. Vad beror det på?
– Det har inte kommit in några anmälningar som fått träff på de yrkesetiska reglerna. Nämndens sekreterare och ordförande har avskrivit ett antal anmälningar, antingen för att den som är anmäld inte är medlem i förbundet, eller för att anmälan inte rör yrkesetiken.
Är det inte ett gott tecken, att det inte kommer några anmälningar? Tyder det inte på att medlemmarna håller på reglerna?
– Jo, kanske. Eller så känner man inte till att det går att anmäla.
Klubbarna på Stockholms dagspress vill att nämnden avvecklas, vad tänker du om det?
– Jag har svårt att se att en nedläggning är rätt väg att gå. Det behövs en levade diskussion om yrkesetiken inom förbundet, och vi vet att det förekommer när det gäller bland annat bjudresor, till exempel rörande pressresor till Azerbajdzjan för några år sedan.
Det är inte första gången dagspressdistriktet motionerat till kongressen om nedläggning av Yen. Det har funnits två huvudargument för en nedläggning: dels att den har medfört medlemstapp eftersom den som blir anmäld ibland väljer att lämna förbundet innan anmälan kan prövas, och då faller den, dels att det finns mediearbetsgivare som uppmanar anmälda medarbetare att inte svara på Yens frågor eftersom de menar att det är arbetsgivaren som avgör vilka arbetsmetoder som får användas på en redaktion, och har en medarbetare gått över gränsen ska det hanteras som ett internt personalärende, inte i en extern nämnd. Den medlem som vägrar svara på Yens frågor blir i princip automatiskt klandrad, vilket hände 2014 och 2015, då fyra anmälda journalister avstod att svara och i stället hänvisade till ansvarig utgivare.
– Det är ingen nyhet för oss att det finns ett motstånd mot Yens prövningar bland vissa arbetsgivare. Men om vi vill ha yrkesetiska regler måste det också finnas en möjlighet att pröva gränserna i någon form, annars blir de tandlösa, säger Erika Wiman Snäll.
Ska självklart vara kvar och de yrkesetiska reglerna måste också skärpas, för att visa gränsen mellan journalistik och icke-journalistik.