Yrkeskår på väg att utraderas

Av de cirka 5 000 fasta journalisttjänsterna inom svensk dagspress är bara ett 60-tal fotograftjänster. Hälften av dem finns på landsortspressen. 

Det visar Journalistens kartläggning i kortdokumentären Den siste fotografen. Genom bland annat en rundringning till redaktioner och bildredaktioner har Journalisten fått fram uppgifter om antalet fotograftjänster för samtliga dagstidningsföretag i Sverige. 

De flesta redaktioner låter multijournalister både skriva och fotografera, medan några redaktioner fortfarande håller med ett fåtal rena fotograftjänster. 

Annons

Antalet tjänster där fotografering utgör minst hälften av arbetstiden uppgår till cirka 65 inom den svenska dagspressen. Hälften av dem finns inom storstadspressen och hälften inom landsortspressen. 

Det innebär att det nu bara finns ett 30-tal fotografer på Sveriges över 100 landsortstidningar.

I kortdokumentären Den siste fotografen har Journalistens Tor Johnsson under nästan ett års tid följt en av dem, Sven-Olof Ahlgren på Upsala Nya Tidning. När Sven-Olof Ahlgren började på UNT som kopist på 1980-talet fanns åtta fotografer och tre kopister. Nu är han ensam kvar. Faktum är att han är den siste som arbetar på en renodlad fotograftjänst inom hela Norrköpings Tidningar-koncernen (NTM).

– I dagstidningar överlag har bild­journalistiken sjunkit något alldeles enormt. Det ser mer ut som att det är pliktskyldigast, att det ska vara bild till en artikel. Det blir färre och färre på redaktionen och allt ska helst ske i realtid. Det säger sig självt att det blir sämre kvalitet. Ju färre som jobbar och ska göra mer saker – det håller inte i längden, säger Sven-Olof Ahlgren.

Dagens Nyheters Paul Hansen som är en av Sveriges mest prisade fotografer delar Sven-Olof Ahlgrens uppfattning.

– Det finns reportrar som är duktiga på att berätta i bild, och det finns fotografer som är duktiga på att berätta i text. Det handlar inte om den rågången utan om att reportern måste göra två saker samtidigt. Jag vet hur svårt det är att få den där bilden på en femtondels sekund, och att dag ut och dag in hålla en hög kvalitet. Så ja, det blir sämre kvalitet när man inte hinner med, och det syns i många tidningar i dag, säger Paul Hansen.

Han anser att tidningarna håller på att såga av grenen de sitter på när de drar ner på bildjournalistiken.

– Man försöker spara på en avdelning som man bedömer har ett mindre journalistiskt värde, och det är ett stort misstag. Man väljer bort det visuella berättande samtidigt som alla vet att det är det visuella som lockar in folk i reportage och även är det språk som ungdomen använder allt mer – framtidens medieköpare, säger Paul Hansen.

Att bilden har stor betydelse för läsarnas engagemang finns det flera studier som visar. En av dem, Effects of Photojournalism on Reader’s Exposure and Retention, publicerad 2017 i Global Media Journal visar att folk oftare läser bildsatta texter och att de har lättare att ta till sig och minnas innehåll i en artikel om den illustreras med en bild som har en koppling till nyhetshändelsen.

Enligt en studie från 2015 beställd av amerikanska National Press Photographers Association kunde betraktare i 90 procent av fallen bedöma om en bild var tagen av ett proffs eller en amatör när man lät dem gå igenom 200 bilder som publicerats i magasin eller tidningar. Studien visade också att en betraktare tittar längre på en professionell bild än en amatörbild, och att det är dubbelt så stor sannolikhet att professionellt tagna bilder blir delade på sociala medier.

Sanna Emanuelsson, ordförande i Pressfotografernas Klubb, är övertygad om att trenden i den svenska dagspressen kommer att vända:

– Det måste man tro! Vi fotografer är de bästa ambassadörerna för att visa skillnaden mellan bra och inte så bra bildjournalistik, säger Sanna Emanuelsson.

– En bra journalistisk bild för mig är ett bra berättande, att bilden fungerar ihop med text och rubrik, att bilden är tydlig, intresseväckande, bra komponerad och tekniskt bra. Det kan vara svårt att hinna uppfylla allt detta om man ska göra något mer samtidigt.

En av de landsortstidningar som utmärker sig i Journalistens kartläggning är Västerbottens-Kuriren, som har kvar fyra anställda fotografer. Jessica Wennberg, chefredaktör på VK, anser att de tidningar som gjort sig av med sina fotografer har begått ett misstag, samtidigt som hon medger att det naturligtvis är svårt att veta hur man ska spara in på redaktioner om man måste genomföra ett sparpaket. Hon menar dock att bildjournalistiken spelar en viktig roll, inte minst för den digitala omställningen:

– Det syns tydligt att läsarintresset är högt för bildberättandet. Bildspel och annat bildmaterial klickas mycket på sajten. Våra fotografer har själva varit väldigt drivande i utvecklingen av det digitala med bland annat tv. De gör också egna projekt och tar väldigt bra bilder.

   Tor Johnsson
   Johannes Nesser

fakta

Tidningarna med flest anställda stillbildsfotografer:
Dagens Nyheter: 11
Aftonbladet: 8
Västerbottens-Kuriren: 4
Smålandsposten: 4
Sydsvenskan: 4
Svenska Dagbladet: 3,5
Blekinge Läns Tidning: 3,5
Helsingborgs Dagblad: 3 
Nya Wermlands-Tidn.: 3
Källa: Redaktionerna