”Dålig stämning är bättre än ingen stämning”

När Sveriges Television i Göteborg tog över det anrika programmet Landet Runt 2010 och utsåg Henrik Kruusval till programledare upprördes tittarna. Redaktionen vände upp och ner på hela det gamla programkonceptet och kritiken lät inte vänta på sig. Två minuter in i första sändningen kom första mejlet: ”Va fan?”

– Jag var rätt oförberedd, och hade jag varit 20 år hade jag nog tagit mer illa vid mig.

I dag, efter drygt 280 program, har Landet Runt sin trogna tittarskara på söndagskvällarna och kritiken har dämpats. Henrik Kruusval har kallats både ett unikum i svensk TV och beskrivits som en hybrid mellan Lars Lerin och Lasse Brandeby.

Visst får han reaktioner även i dag, till exempel om han kallar en skyffel för en spade (då skickade en tittare ett helt kompendium om skillnaden till honom), uttalar någonting fel eller har ”konstiga” kläder på sig.

– Min sambo Karin fick ett sms där tittaren bad henne säga till mig att sluta dra skämt som inte ens hans barnbarn tyckte var roliga, och att jag skulle sluta leka med pennan i sändning.

Onyanserad kritik på sociala medier eller i ett mejl kan han skaka av sig. Men välformulerade handskrivna brev tar han på större allvar när han svarar.

– Det är svårt att veta vad folk vill ha. Min ambition är att överraska, ge en aha-upplevelse och förhoppningsvis blir tittarna nöjda.

Vi slår oss ner i ett litet samtalsrum i SVT-huset i Göteborg. Utanför glasdörren huserar Västnytts redaktion där Henrik Kruusval jobbar som reporter två dagar i veckan. Övrig arbetstid ägnar han åt Landet Runt.

Han brinner för Landet Runt. Vad man än frågar honom som inte har med programmet att göra, slutar ändå med att han pratar om Landet Runt och vi får backa bandet.

Som fritidsintressen: Familjen förstås och han bygger gärna om hemma i lägenheten, även om han är både genuint dålig på hantverkssysslor och vill att allt ska bli klart på en gång. Så sysslar han med skrivprojekt och med musik. I 20-årsåldern var han sångare i bland annat bandet Daddys Little Frogman.

Och han gillar djur. Men är lite bekymrad över att kärleken till familjens bondkatt Sockan inte är besvarad.

– Hon väljer bort mig. En enda gång har hon kommit och lagt sig på min mage då jag låg i soffan. Men då ringde telefonen och jag var tvungen att kliva upp. När jag försökte lägga tillbaka henne på magen fick jag en klo i näsan så blodvite uppstod. Hundar är lättare att umgås med.

Men så kommer det:

– Roligast är nog att redigera Landet Runt.

Henrik Kruusval tror att Landet Runt ger en bättre bild av hur det sett ut i Sverige under en vecka än om man följt andra nyheter.

– Där ter sig världen mer skrämmande och farlig. Men för de flesta människor har livet puttrat på som vanligt.

Till Landet Runt plockar redaktionen material från de lokala nyhetssändningarna i SVT. Det får gärna vara ett kortare reportage med en twist – någon detalj som väcker undran. Som inslaget med en man som krattade löv i motvind, så att alla löv blåste tillbaka.

– Visst funderar man över varför han inte krattade åt andra hållet? Jag är förtjust i inslag som är lite udda, det kan handla om vad som helst. Det får hellre vara lite obegripligt än menlöst och ointressant.

Han vet inte hur många vinterbadare eller kosläpp han sett genom åren. Men att göra något av det ser han som en utmaning.

– Vi kan alltid göra en serie och visa vinterbadare från olika platser i landet.

Men Henrik Kruusval är noga med att inte framstå som cynisk eller att vara taskig mot de människor som medverkar i inslagen.

– Jag måste alltid vara förloraren. Det kan vi lösa med en sketch på samma tema, med något som är ännu konstigare.

I TV-huset i Göteborg finns ett litet kostymförråd med många märkliga dräkter. Där botaniserar Henrik Kruusval om han behöver något till en av programmets sketcher. Nu hittar han en julröd tomterock som han provar. Ur ett minimalt förråd drar han ut en julgran – som utan konkurrens skulle vinna tävlingen om Sveriges fulaste plastgran. När han tar med den till Landet Runt-studion strör han grenar i sitt spår.

Han förbereder sig till tänderna och lägger ner mycket tid på manusarbete. Magkänslan är viktig för vad som funkar och vad som kan nå ut till publiken. Och han bjuder gärna på sig själv – även på mer misslyckade nedslag i verkligheten, och tycker att ”dålig stämning är bättre än ingen stämning alls”. På nätet kan man hitta en Västnytt-intervju med en mycket blasé Stellan Skarsgård som tydligt markerar att han tycker att Henrik Kruusvals frågor om hans roll i filmen om Björn Borg är urbota dumma.

Henrik Kruusval gick ekonomisk linje på gymnasiet, helt ointresserad av ekonomi. När han vann en uppsatstävling i årskurs 3 med en novell om rasism upptäckte han hur kul det var att skriva.

– Men jag var nog mer inne på reklam och praktiserade på en reklambyrå.

Det var mamma som fick in honom på journalistbanan. Hon gillade inte att han under en period gick och drog benen efter sig och skickade resolut in en ansökan till journalistlinjen vid Nordiska folkhögskolan i Kungälv.

– Där upptäckte jag radiomediet och ägnade större delen av skoltiden åt Nagra-bandspelaren.

Praktiken gjorde han på Radio Rix i Umeå. En bra skola – redaktionen var liten och i slutet av praktiken fick han leda en nyhetssändning.

Nästa jobb, som fast anställd på Radio Rix i Göteborg, avslutades efter ungefär ett år.

– När jag missade en nyhetssändning en tidig morgon och det var helt tyst i sändning under flera minuter utan att någon noterat det kroknade jag och sade upp mig. Då hade jag levt med en ständig ångest för att försova mig och när det hände så reagerade inte ens mina kolleger.

I stället pluggade han ekonomisk historia och nationalekonomi på Göteborgs universitet och skrapade nästan ihop en fil. kand innan han fick jobb på numera nedlagda nyhetssajten CNN Sverige.

– Vi var tidigt ute med nätnyheter och jobbade som galningar. Det var en osund miljö. Vi var ett tiotal anställda och fem gick in i väggen med utmattningsdepression – däribland jag.

Som 27-åring var han sjukskriven och visste inte vad han skulle göra.

– När jag skulle börja jobba halvtid fick jag erbjudande om att hoppa in som redaktör för Sveriges Radios Morgonpasset som flyttats över från Stockholm till Göteborg. Men jag är glad att jag inte var programledare för programmet baktalades från Stockholm och blev oerhört utskällt.
Programmet flyttades så småningom tillbaka till Stockholm.

TV började han med när han fick in en fot på Västnytt. Han var reporter i Halmstad under fyra år och eftersom han inte gillar att ha tråkigt på jobbet såg han och fotografen Magnus Persson till att leverera.

– Man får ge sig ut och se vad som händer. Varje dag är ett äventyr. Kreativiteten föds inte vid skrivbordet, det är ute på fältet idéerna föds. Jag gillar att göra enkäter, och förstår inte varför många är så tråkiga. Man får ligga i tills man hittar någon som säger något intressant.

Han har också varit programledare för ett lokalt valprogram 2006 och lett den lokala talkshowen Eftersnack i direktsändning två kvällar i veckan.

– Det var en bra skola i programledarskap. Jag lärde mig hur viktigt det är att vara påläst för att inte riskera att bli helt massakrerad.

Han är en populär TV-profil, och har bland annat medverkat i Doobidoo. I SVT-programmet Vår fågelvärld spanade han på fåglar tillsammans med ett gäng kändisar och ornitologer. Men har trots det svårt att skilja en pilfink från en blåmes.

– Det gick inte så bra. Jag var tyvärr oemottaglig för fågelkunskap. Jag var mer intresserad av entusiasmen hos ornitologerna än av fåglarna. Det är spännande med människor som är så besjälade inför någonting. Jag blir aldrig fanatisk på det sättet men kan känna igen mig i passionen.

Jag undrar om populariteten kommer av att han ser så snäll ut i rutan.

– Jo, jag är snäll. Men jag lägger ner hela min själ i mitt jobb och kan ibland bli intolerant om inte alla håller med mig. Samtidigt får jag lätt dåligt samvete. Det har kanske med mitt bekräftelsebehov att göra, jag vill inte bli ovän med folk. Det är viktigt med god stämning om man ska skapa något kreativt tillsammans.