Gå direkt till textinnehållet

”Det finns inte utrymme för den som avviker”

I decennier har Roger Rosenlund sprängt sig fram i en mediebransch han känner allt större sorg över, i ett Stockholm han allt mer tröttnat på. Under pandemin beslutade han sig för att flytta hem till barndomsbyn i Jämtland och är nu på väg att omskola sig till klimatjournalist. ”Jag kompromissar inte längre”, säger han.

I tolv år hade ödehuset vid foten av Krokvågsberget stått för fäfot när Roger Rosenlund flyttade in hösten 2020. Kåken hade sjunkit ner i leran och ena hörnbalken hölls upp av ett stolsben förre ägaren petat in i plintgrunden. Det var otätt och fanns ingen el. När smällkylan kom i december med temperaturer ner mot minus 30 räckte inte den lilla vedkaminen i köket långt. Han lade skarvsladdar över åkern till grannens lada och kramade ett Biltema­element under dubbla täcken på kökssoffan för att inte frysa ihjäl.

Det tog ett år men nu är huset lyft, uppvärmt och beboeligt. ”Jävligt jobbigt”, sammanfattar Roger Rosenlund processen medan han puffar på pipan vid köksbordet.

Vi befinner oss i byn Krokvåg vid Indalsälven i Ragunda kommun i östra Jämtland, en dryg timmes bilresa från Östersund. Övergivna och fallfärdiga hus lutar i dalslänten ned mot älven. Närmaste tätort är Hammarstrand, anlagd på botten av Ragundasjön efter att den av misstag tömts på allt vatten 1796 när ”Vild-Hussen”, Magnus Huss, skulle anlägga en timmerflottningskanal förbi Storforsen. Naturreservatet marknadsförs som ”Sveriges största naturkatastrof.” Det är sådana trakter. Och utsikten över älven och dalen och bergen är otrolig.

Annons Annons

I verkstaden mellan köket och vardagsrummet står en motorspark, förra vinterns stora projekt som han lade ned ”alldeles för mycket tid på”. Två motorsågsmotorer, växellåda från en gräsklippare, krona från Harley Davidson. Strömslingan till handtagsvärmaren tar han till likriktare och driver strålkastaren med.

– Jag har alltid hållit på med sånt här. Jag är en motorkille.

Åker du runt med den här?
– Än så länge är det bara tok. Men den fungerar, jag har testat den.

Vardagsrummet är husets hjärta. Ena väggen upptas av en ljudanläggning han byggt ihop det senaste året runt en Quadstereo från 1951. Kiss-affischer, en tillståndspliktig raket, magasin från 1950-talet, en hängmatta och ett soffbord där han gjutit in en The Who-plansch.

– Det var det här rummet jag började med. Jag vill ha en liten mancave. Och sen blev det så att hela huset blev en mancave. Det här är min lekstuga, jag har lekt i ett år. Jag har haft otroligt roligt.

I och runt huset finns åtskilliga lekprojekt: motoriserade gardiner, ett par gamla motorcyklar, en veteranbil och en salutkanon.

Roger Rosenlund har nyligen återvänt från en volontärresa till Barbados där han hjälpte till att bygga upp hus som förstörts i en storm. I april åker han till Amazonas för en multimediautbildning genom organisationen Global Nomadic.

– Jag omskolar mig till klimatjournalist. Det är världens största nyhetsstory, det måste finnas en efterfrågan.

Roger Rosenlund är 55 år och har ”sprängt sig fram i branschen” de senaste 30 åren. Nya Norrland, Stockholm News, ett par vändor på Aftonbladet, Klassiska Bilar, frilans (han blev nominerad till Årets krönikör för sina krönikor i Gamereactor på Tidskriftsgalan 2007) och Hem & Hyra – för att nämna några arbets- och uppdragsgivare. Han har konsultat som tidningsomgörare, jobbat som redigerare, reporter, redaktör och lokalredaktör.

För ett par decennier sedan var det inte ovanligt att journalister kryssade sig fram i mediebranschen på det sättet, men det har blivit svårare, menar Roger Rosenlund. Medieföretagen vill ha unga oerfarna sociala medier-stjärnor och videoreportrar, inte egensinniga rutinerade murvlar. ”Du har fel profil”, fick han höra när en yngre och betydligt sämre meriterad person fick ett jobb han sökt.

– Jag känner en stor sorg för branschen. Inte minst lokalpressen. De behöver originalen, profilerna, kufarna – de som känner bygden, och bygden känner dem. Men de är de första man gör sig av med. Det finns inte utrymme för det som avviker. Allt ska vara likriktat.

Det var på ett sätt avskyn för den förhärskande konformiteten som ledde till att han landade i Krokvåg igen. I slutet av februari 2020 lämnade han Hem & Hyra efter 4,5 år med ett avgångsvederlag. Han hade hamnat i clinch med HR-avdelningen på Hyresgästföreningen. De ville att han skulle vara inne på redaktionen minst fyra dagar i veckan. Han vägrade. Han hade fri arbetstid i kontraktet och att sitta på redaktionen var ”meningslöst”. Han blev utköpt.

Du gav upp en fast journalisttjänst för att du inte ville sitta på redaktionen?
– Ja. Jag kompromissar inte längre. Jag kan inte. Jag har jobbat som journalist i 30 år och vet att det inte är inne på redaktionen man hittar en bra story. Man måste ut i verkligheten och träffa folk. Två veckor efter att jag slutat var det ingen som jobbade inifrån redaktionen, på grund av pandemin. Det visade sig ironiskt nog att det gick bra. Förstås.

Många av Roger Rosenlunds artiklar i Hem & Hyra fick stort genomslag.

– Det berodde på att de handlade om människorna jag mötte i arbetet när jag inte satt på redaktionen. Jag hittade några helt otroliga storys, bland annat om en man som bodde på Ålandsbåten. Jag blev kontaktad av rysk statstelevision efter det. Jag är inte förtjust i de där jobben och gräven som görs helt inne på redaktionerna. Att ta fram statistik över någonting, vad är det för journalistik? Vem vill läsa det? Det är caset, människan, upplevelsen som är viktig. Och jag vill göra något som är viktigt.

Våren 2020 satt han i sin lägenhet i Stockholm med ett avgångsvederlag och noll chans att hitta ett jobb på grund av pandemin. Han var frånskild sedan några år och barnen utflugna.

– Jag hade bott i Stockholm i 20 år och fick nog. Det var inte lika roligt längre och tänkte ”Hemma, det är byn”. Så jag bestämde mig för att köpa den här kåken och rusta upp den.

Planen var att återuppta redigeringen per distans och han fick ett vikariat på Aftonbladet, men uppkopplingen från Krokvåg var för dålig. Det blev inte bra, konstaterar han, och det är möjligt att han måste använda lägenheten i Stockholm som bas för arbetet. Men huset i Krokvåg behåller han. En del återstår att göra. Ett hus är ju till exempel inte komplett utan en ikonmålning av artilleriets skyddshelgon Sankta Barbara i kökstaket.

Hur kom det sig att du blev journalist?
– Jag var en av flera i ett dåligt sällskap när jag var ung. Jag var på väg åt helt fel håll. Men jag hade en fallenhet för att skriva och kom in på en folkhögskoleutbildning. Jag fattade inte då att jag hamnat rätt. Det var först när jag klev in på Nya Norrlands redaktion som det sa klick. Jag insåg att jag måste bli journalist, kosta vad det kosta vill. Journalistiken räddade mig.

En sista fråga. Funkar kanonen därute?
– Självklart. Ska vi skjuta?

Roger Rosenlund hämtar svartkrut och lindar in i papper, stuvar in ett tomteskägg som förladdning i eldröret. Smällen är öronbedövande och ekar över dalgången. När vi lämnar gården en stund senare ligger tomteskägget och pyr i snön nedanför huset.

Fakta

Roger Rosenlund
Ålder: 55
Bor: I Stockholm och i Krokvåg, Jämtland.
Familj: Skild, fyra barn.
Karriär: Nya Norrland, Aftonbladet, Klassiska Bilar, Stockholm News, Hem & Hyra m.fl. Just nu arbetssökande och utbildar sig till klimatjournalist.
Drivkraft: ”Att få vara bäst på att göra skillnad. Nån gång då och då.”

Fler avsnitt