Lyssna på kroppens signaler
Anders Ingvarsson (Foto: Tomas Ohlsson)
För drygt ett år sedan blev Anders Ingvarsson chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten i Luleå och fick medarbetare som jobbat fler år på tidningen än vad han själv levt.
Han tacklar det förhållandet med ödmjukhet och lyhördhet.
Hans ambition är att vara en enande och samlande kraft och att skapa förutsättningar för att alla tillsammans kan göra en bra tidning.
Anders Ingvarssons relativa ungdom – 35 år – och det faktum att anställningsintervjun på NSD var hans första besök i Luleå som vuxen, gör att han medvetet håller en låg profil.
Han försöker vara lyhörd och inser att han fortfarande har mycket att lära av sina nya kolleger, om tidningen och om den norrbottniska verkligheten.
Anders Ingvarsson tog vid efter Lennart Håkansson, som hade rykte om sig att vara en tidningschef med hårda nypor och kontroversiella idéer och åsikter i exempelvis frågor om namn- och bildpublicering.
Nye chefen förefaller vara av annan sort.
– Jag tänker inte generellt publicera namn och bild i samband med kvinnofridsbrott. Sådana brott sker ofta inom familjen och risken är att man genom att peka ut gärningsmannen också pekar ut hans fru och barn. Jag är nog lite mer återhållsam än vad Lennart Håkansson var.
[…]
När Anders Ingvarsson jobbade på Länstidningen i Södertälje gick han in i väggen.
– Jag ville mycket och hade svårt för att sätta gränser. Om man är osäker vågar man inte lita på att det man gör duger, utan försöker kompensera det genom att jobba mycket. Jag jobbade jämt, först som reporter och sedan som vikarierande nyhetschef. En dag stod jag på jobbet och kände mig krasslig. En medarbetare sade åt mig att gå till doktorn.
Han hade gått till jobbet trots att han hade 40 graders feber.
Under ett halvt års sjukskrivning hann han tänka över sin situation.
– Jag lärde mig mycket av den erfarenheten. Man måste våga lita på sig själv, men även lyssna på kroppens signaler. Nu känner jag var mina gränser går.
Som chef hoppas Anders Ingvarsson att vara uppmärksam på om kolleger är på väg att bränna ut sig. Samtidigt reflekterar han över om det finns något gränslöst i själva yrket.
– Vi journalister lever med yrket hela tiden. Man får idéer och inspiration när som helst. Jag försöker vara på jobbet åtta till fem, men ofta jobbar jag sedan barnen gått och lagt sig. Enda gången jag inte har telefonen på är när jag åker längdskidor.
Läs hela intervjun med Anders Ingvarsson i pappersutgåvan av Journalisten.
Beställ din prenumeration här: https://www.prenservice.se//bestallpren.aspx?titel=139&kampanj=139102