Lilla Aktuellt och SvD Junior: ”Våga vara lite mera barnslig”

Turisterna som passerar sneglar lite frågande. På gräsmattan utanför riksdagen står ett fikabord med en rutig duk och stolar uppställda. Tre kåsor, en termos och ett bullfat står redo för justitieminister Gunnar Strömmer och ­oppositionsledaren Magdalena Andersson att hugga in på.

– Jag har inte bakat bullarna själv, jag ville inte vara ansvarig om någon av politikerna skulle bli sjuk, säger Nina Kartal, reporter på Lilla Aktuellt och ansvarig för en specialsatsning om gängkriminalitet, medan tv-setet riggas upp.

Ursprungsplanen var att de skulle åka ut i skogen och grilla korv, samtidigt som de grillade politikerna. Men Natoanslutningsdebatten gjorde det tidsmässigt omöjligt att få med politiktopparna på det. Men vill inte politikerna komma till en grillplats i skogen får Lilla Aktuellt helt enkelt komma till riksdagen.

– Vi jobbar mycket med mat på olika sätt. En gång åt vi falafel, det blev väldigt kladdigt och kul. Syftet är att det ska finnas något visuellt som barnen känner igen sig i, och som skapar lite avspänd stämning i intervjun. Det funkar inte att bara intervjua någon rakt upp och ned, då slutar barnen lyssna. Jag tycker inte att man kan kosta på sig att ett enda barn stänger av för att det är tråkigt, förklarar Nina Kartal.

Under den kommande kvarten får politikerna svara på frågor som om man ska kunna hamna i fängelse om man är barn, om vi ska ha fler poliser och när gängproblematiken kan vara löst med hjälp av olika rekvisita. De får också se en intervju med en pojke som berättar om hur gängkriget påverkar honom.

Under flera veckor har tittarna fått fördjupa sig i hur situationen med gängkriminalitet ser ut i Sverige. Avsnitten handlar om varför gängen bråkar, vad droger är för något och hur polisen jobbar. En utmaning är att man inte kan förutsätta att den unga publiken har några förkunskaper, säger Nina Kartal.

– Vi har gjort en reportageserie som sänts i flera veckor där vi tycker att vi har gått in på alla delar av problemet. Men när vi sedan chattar med läsarna kommer det ändå frågor som: Varför finns det vapen över huvud taget? Då inser man att man måste backa hela vägen tillbaka. Det är så många lager som vi hela tiden behöver förklara, säger hon.

De icke hembakta bullarna föll inte politikerna i smaken den här gången. De tre orörda bullarna åkte tillbaka ned i 7-Eleven-påsen. Men efteråt var de båda höjdarna nöjda.

– Det kanske är det viktigaste vi gör den här veckan, att försöka prata om de här frågorna på ett bra sätt med barnen, säger Magdalena Andersson medan hon myggas av.

– Det känns väldigt viktigt att nå fram till barn och unga som i hög grad också bor i de här miljöerna där gängen rekryterar. Och det under ganska trivsamma former med kaffe och bulle, fyller Gunnar Strömmer i.

På andra sidan stan finns en till redaktion där barnen är i fokus. Sedan 2015 ger Svenska Dagbladet ut tidningen SvD Junior, och chefredaktör sedan dess är Stina Cederholm.

– När vi startade tidningen var nyhetsläget extremt, med flyktingvågen och kriget i Syrien. Vi hade redan då en känsla av att vi måste ge barnen en möjlighet att förstå allt det som hände. Vi upptäckte ganska snabbt att man kan skriva om allt för barn, men vi måste dels tänka på att inte gå in i för mycket detaljer och dels försöka bringa en smula hopp även i det hopplösa. Det kan vara små saker, som att visa att barn kan leka även i kriget.

Att världsläget återigen blivit mörkare, med krigen i Ukraina och Gaza och det blodiga gängkriget i Sverige där många barn drabbas har märkts på redaktionen. Det har kommit in många mejl, och när reportrarna träffar barn ute på fältet finns det många frågor som bubblar.

– Barnen har ju mycket av det som händer i världen helt ofiltrerat i sociala medier, på ett sätt som de inte kan förhålla sig till. Det är en skillnad mot hur det var 2015 – de sociala medierna är större idag, säger Stina Cederholm.

SvD Junior gör framför allt en printprodukt, en tryckt tidning som kommer hem till prenumeranterna en gång i veckan. Vissa artiklar läggs ut på nätet, och ibland kan de få rejält genomslag på det sättet. Nyligen blev en artikel om hur hudvård exploderat bland barn på sociala medier väldigt välläst, trafiken flödade in från Google, och nyheten uppmärksammades också i SvDs nyhetspodd Dagens Story.

– Vi har diskuterat mycket om, och hur, vi kan ta upp mer ytliga ämnen som exempelvis smink och hudvård. Vi kände att det här är ett jättestort ämne framför allt för unga tjejer som gör som influencers i sociala medier och använder produkter som de inte har en aning om vad de innehåller. Vi intervjuade en hudläkare som varnade barnen för att använda de här produkterna: Förstör inte er hy, var budskapet.

Att sociala medier blivit så centrala i barns liv gör att även den här typen av frågor är viktiga nyheter för dem.

– Vuxna undrar om vi måste skriva så mycket om sociala medier, men vi känner att vi behöver vara där och ge ett annat perspektiv på det som barnen ser, för det är deras verklighet.

– Nyheter för barn är det som de har omkring sig, det är inte bara vuxennyheter som är nyheter för barn utan det kan vara en Tiktok-trend som analyseras. Det handlar om att ge barnen nycklar till andra sätt att tänka på det som de upplever.

Till skillnad från Lilla Aktuellt finns det en kommersiell drivkraft hos SvD Junior. Och det speciella är att det inte är de som ska läsa tidningen, barnen, som betalar utan föräldrar eller andra vuxna.

– Journalistiken är alltid för barnen, det är det viktigaste. Det här är ingen ”vad föräldrar vill att ni ska läsa”-produkt. Men vi vet att många föräldrar har dåligt samvete över att deras barn inte läser, och där kan vår produkt vara något de efterfrågar.

– Vi får också mycket feedback från föräldrar som läser ­tidningen tillsammans med sina barn att det uppstår samtal, och de skriver att de får hjälp att hitta en nivå som är lagom för ett samtal med barn.

Tillbaka i SVT-huset håller redaktionen på att förbereda sig för fredagens sändning. Då livesänds Lilla Aktuellt, under namnet Lilla Aktuellt skola, och barn i hela Sverige tittar i sina klassrum. Tillsammans med reportern Nina Kartal står redaktören Cecilia Wollin och förbereder det sista i studion inför morgondagens sändning. Programmet skapar en relation till barnen som tittar.

– Många mejlar oss och vill bli veckans klass, säger Cecilia Wollin.

Varje fredag är det en klass som är med och gör programmet. De säger hej i början, är med och röstar om olika saker och är med i ett reportage där de visar upp något.

– Och i slutet får de dansa! säger Cecilia Wollin.

Under måndag till torsdag sänds vanliga Lilla Aktuellt, och de uppdaterar sin sajt med nyheter. En viktig kontaktpunkt med barnen är olika typer av chattar om nyheter.

– Där får de ställa sina frågor, och ofta handlar det om något de sett i sociala medier. Det är lite så
att vi berättar nyheterna igen fast i chattform, säger Nina ­Kartal.

– Reportrarna brukar slåss om att få vara med i de här chattarna. Det är så otroligt roligt att få komma så nära som man gör, säger Cecilia Wollin.

– Åh, jag älskar våra fredagschattar – då är det lite mer fritt vad vi chattar om, säger Nina Kartal.

Det är också vanligt att de blir taggade i klipp på Tiktok, där tittare undrar om det som sägs där verkligen stämmer.

– Nyligen spreds ett klipp om att Eiffeltornet brinner, och det blev vi taggade i. Det fyller två funktioner för oss. Dels kan vi se att det här är något som sprids och som vi kan plocka upp i programmet, dels kan vi bemöta oron som finns direkt i kommentarsfältet.

Programmet som ska sändas imorgon ska fördjupa sig i vad Nato är för något, och den från vuxen-Aktuellt kände Andreas Öbrink är gäst. Veckan innan var fokus på Melodifestivalen, då var Nina Kartal gäst. Innan hon kom till Lilla Aktuellt var hon programledare för Kulturnyheterna på SVT.

– Det är kul att det är så brett på Lilla Aktuellt, ena dagen gör vi Mello, nästa dag gör vi gängkriminaliteten och helt plötsligt frågar man tvillingar som fyller år på skottdagen hur det känns, säger Nina Kartal.

Hon menar att det finns en nyhetslogik för barn, precis som det gör för de vuxna nyheterna.

– Det handlar om att vara i barnens värld. Den är jättestor, och spänner från allt som händer i datorspel till de hårda intervjuerna med politikerna. Att något hänt i ett spel kan vara lika stort som det som händer i politiken för barn, säger hon.

Handlar det om att ha roliga grejer så att barnen också ska få med sig det tråkiga, lite som att lägga medicin på en sked med socker?

– Jag tror inte att alla barn tycker att sådant som vuxna tror att barn tycker är tråkigt, faktiskt är tråkigt. Ibland är de väldigt intresserade, säger Cecilia Wollin.

Både på Lilla Aktuellt och SvD Junior tycker journalisterna att det finns saker att lära för vuxenredaktionerna.

– Till 100 procent. Det är något som jag tänker dagligen, säger Cecilia Wollin, som även jobbat på SVTs vuxenredaktioner, och utvecklar:

– Man kan inte förutsätta att alla vet allting. Alla kan bli bättre på att ta saker från början och inte utgå från att alla har varit med i hela nyhetscykeln.

En annan aspekt de tycker journalister ska ta intryck av från barnnyheterna är att förenkla språket – något som kan vara utmanande.

– På vuxennyheterna kan man komma undan med att säga något så som alla andra säger det, och ta färdiga formuleringar. Men på Lilla Aktuellt måste vi förenkla, och då måste man först förstå fullt ut vad allt betyder och vad nyheten handlar om. Det görs mycket mer bakgrundskoll här – vi ringer och trippel­kollar saker hela tiden. Också för att i de vanliga nyhetsartiklarna finns inte all information, säger Nina Kartal.

– Om inte reportern fullt ut förstår så kommer inte de som tittar att förstå, även om man är vuxen, säger Cecilia.

SvD Juniors chefredaktör önskar se mer av de hoppfulla formuleringarna från hennes tidning även i vuxennyheterna.

– Vi lever i en tid när många blir nyhetsundvikare för att de upplever att det är så massivt med stora och svåra frågor som man inte orkar ta in. Att ge en hoppfull glimt kan underlätta.

Hon tycker också att de vuxna reportrarna ska sno juniorreportrarnas intervjuteknik.

– Ställ frågor som för en vuxen kan framstå som lite knasiga. Våga vara lite mera barnslig.